LSD

 

O.B.S.

  • Detta är enbart övningsmaterial för studerande och ej gällande i verksamhet.

___________________________________________________________________________________________________________________________
 
Historik
  • LSD framställdes 1938 av Hoffman knuten till Sandoz. Under det gränsöverskridande 60-talet undersöktes drogens effekter av kända författare som Aldous Huxley
  • Timothy Leary blev förespråkare för en växande LSD-kult där drogen tillskrevs extraordinära egenskaper som medel att söka självinsikt och sanning.

Sammansättning

  • LSD är ett syntetiskt preparat (lysergsyredietylamid).
  • Ett vitt pulver som oftas löses upp och doppas på läskpapper, som klipps i småbitar, ibland även på sockerbitar. Förekommer också som små tabletter ”microdots”.
Konsumtionsmönster
  • Tabletter eller läskpapper nedsväljes. Enstaka fall av rökning har rapporterats.
Ruseffekter
  • Närliggande ljud kan ändra sin volym. Kroppen känns förändrad, omväxlande tyngre och lättare.
  • Vid högre doser förloras kontakten med omvärlden. Ruset varar 4 - 12 timmar beroende på dosen.
  • Närliggande ljud kan ändra sin volym. Kroppen känns förändrad, omväxlande tyngre och lättare. Vid högre doser förloras kontakten med omvärlden. Ruset varar 4 - 12 timmar beroende på dosen.
Skadeverkningar
  • Förlorad verklighetsuppfattning med förvirringsreaktioner (drogrelaterad psykos). Personlighetsförändringar. Fosterskador.
  • Upprepat missbruk LSD kan orsaka hastig toleransutveckling, som dock kan gå tillbaka efter en tids avhållsamhet. 
  • Ruset är därför inte förutsägbart och kan vålla s.k. snedtändningar ”bad trips”, som kan pågå i veckor och dels ”återtrippar” som kan återkomma flera månader efter den ursprungliga ”trippen”.

Länkar

LSD – Wikipedia
Inside LSD – YouTube
 

Inlämningsuppgift 1

HALLUCINOGENA DROGER
LSD

 

LSD räknas idag till en av de tyngsta
kemikalier som förändrar sinnet. Mjöldryga är en svamp som finns på råg och
övriga sädesslag, den innehåller lysergsyradietylamid.
Detta är grunden till LSD. Man framställer det i kristallform i illegala
laboratorier, främst i USA. Kristallerna förvandlas till en vätska för att
vidare kunna säljas. Vätskan saknar färg och doft, men har en svag bitter smak.

Albert Hofmann, född 1906 och död 2008
(102 år gammal), är mannen som blev känd för att han lyckats framställa lysergsyradietylamid på
syntetisk väg, 16 november 1938. Hofmann jobbade då som kemist på Sandoz,
vilket idag är dotterbolag till Novartis. Han gav det namnet LSD-25.
Hofmann jobbade på att syntetisera medicin ur medicinalväxter för att
underlätta andningen, öka och stabilisera cirkulation och blodtryck, samt
stoppa blödningar, när han av en slump upptäckte LSD.

 

Vilka hallucinogena effekter LSD hade
visste man dock inte förrän 19 april 1943. Hofmann intog då 250 µg LSD och cyklade hem från laboratoriet.
Han upplevde att alla sinnesintryck var mycket starkare, färgerna han såg, ljud
han hörde,  ja, allt var så mycket mer på
ett positivt sätt. Tre dagar innan detta hade Hofmann råkat få lite LSD på
fingertopparna och erfarit en lika sensationell känsla då. Han kom fram till
att den gemensamma nämnaren var LSD som fanns på hans laboratorium.

Som nämnts är LSD väldigt starkt, en dos
på 1 gram är fullgod för att

10 000-20 00 människor ska bli påverkade
med färgstarka hallucinationer och visioner under  12 timmar. Mind control var ett experiment som utfördes av CIA
där man använde LSD.

Hofmann arbetade för att få in LSD som
behandling inom psykiatrin, som hjälp mot schizofreni och alkoholism. Han blev
väldigt motarbetad för detta på grund av rådande drogpolitik, även om det har gjorts försök mellan
1950-1970-talet. Drogen förbjöds i USA 1967, vilket även skedde i Sverige. LSD
klassas idag som hallucinogen narkotika. Schweiziska forskare har dock nyligen
genomfört studier där man behandlat depression och svåra tvångssyndrom med LSD.
Dessa har visat på positivt resultat, dock med för få deltagare för att kunna
verifiera resultatet.

LSD eller ketamin, ett hallucinogent narkosmedel, kan vara
positivt att använda om man snabbt vill hejda risken för självmord. Det som
sker är att LSD och ketamin påverkar signalsubstansen glutamin och
nollställer hjärnan i princip på en timme. Depressionen hävs tillfälligt under
ett par dagar. Schweiziska forskare menar att man skulle kunna behandla med
detta i ett akut skede tills andra mer långverkande behandlingar får effekt.
Dock behövs mer forskning för evidens.

LSD - eller?

På gatan är LSD känd som "syra - acid",
distribueras som små tabletter "microdots", gelantinrutor/kapslar
"Window panes
-fönsterrutor". Det kan droppas på papper som absorberar vätskan, vilket sedan
delas upp i små "frimärken" som bepryds med symboler som smileys, fredsmärken
eller seriefigurer, "loony toons" eller "blotters". Tillfälligt kan man finna det i
vätskeform.

Hur framställs LSD, hur används det och i vilken dos?

LSD framställs på syntetisk väg utifrån
lysergsyra som finns naturligt i några svampar, här främst i mjöldryga. Det är
en av de mest omnämnda syntetiska hallucinogena droger som finns.

Kemisk formel: C₂₀H₂₅N₃O

Koncentrationen är mycket hög i LSD, det
räcker med någon miljondels gram för att det ska påverka det mänskliga sinnet.

Vanligaste intagningssättet är små piller
(microdots),
som sväljs eller små indränkta frimärken (looney toons), som läggs på tungan.

Vanlig dos är 50-150 µg. En dos på 20 µg
ger tydlig effekt på människan. Det har förekommit att personer har tagit
nästan 2000 µg. Det finns inget dokumenterat om fysiologiska skador vid dessa
tillfällen. På 60-talet gav man 700 µg som medicinering.

En dos kostar ca. 5-11 euro


LSD - Ruseffekter
Fysiologiska / Psykologiska / Sensoriska

Börjar verka efter 15-120 min, och hålla
i sig i 8-12 timmar. Förstorade pupiller, förändrat beteende, personen känner
sig vital. Detta är individuellt. Hög puls, ökad/lägre temp, illamående och
skakningar. LSD påverkar förutom signal-substansen glutamin (som
nämnts) även serotonin i hjärnan.

Psykologiska effekten, "tripp", skiftar
från person till person. Omständigheterna har betydelse: sinnestillstånd, miljö
och dos. En upprörd, arg person kan drabbas av en fruktansvärd upplevelse, s.k.
"snedtripp". Eller ett levande helvete. Omdömet förändras starkt. En kan känna
sig upplyst, kärleksfull. En kan bli paranoid och känna ångest. Vissa har
upplevt "flashbacks" av
ruset dagar efter intaget. Kan även utlösa psykos(kan bli bestående).

Sinnena förändras, hallucinationer
uppstår. Färger/ljus/ljud och musik upplevs intensivare, man ser nya
mönster(fraktalmönster)och strukturer.


VILKA SKADOR KAN LSD ORSAKA?

LSD uppnår inte kriterierna för att vara
beroendeframkallande enligt mätinstrumentet DSM-IV. Det innebär att den inte
leder till ett fysiskt beroende, dock kan somliga personer utveckla ett
psykologiskt beroende, för att man vill återuppleva den "sköna trippen".

Man har inte dokumenterat dödsfall direkt
kopplat till överdos av LSD. Istället är dödsfallen kopplat till det LSD gör
med människans sinne, får dem att hoppa från hustak för att de tror att de kan
flyga, eller stoppa tåg. Tar man en tillräckligt stor dos, kan sådana här
hallucinationer förekomma. En del hallucinationer kan verka otäcka och leda
till panik. Vissa personer kan hamna i en psykos som det aldrig riktigt kommer
ur. Vidare kan man även återuppleva "flashbacks" från "trippen" långt efter ruset är
över. Eftersom man vänjer sig vid LSD vid frekvent bruk, kan man behöva höja
dosen för att få effekt. Detta ökar i sin tur risken för "dåliga trippar", flashbacks och
långvariga psykoser. En person med psykisk ohälsa i släkten, så som
schizofreni, är mer såbar för "dåliga trippar" vid bruk av psykedeliska
preparat.


Behandling och omvårdnad
vid mötet med en person som tagit
LSD

En person som tagit LSD kommer kanske
under behandling först när de fått en drogutlöst psykos, eller tagit någon
annan narkotika, som utlöst abstinens. Dessa personer behandlar man med bensodiazepiner, neuroleptika,
samt ibland ECT. Med "benso" kan man behandla abstinens relativt
riskfritt för patienten, dock bör behandlingen strikt tidsbegränsas. I övrigt
bör man även behandla sviter om personen skadat sig fysiskt under sin "tripp",
t.ex. flugit med LSD-airlines.

De som missbrukar droger kan vara svåra
att behandla, då de kan vara manipulativa i jakten på benso. Man
bör vara bestämd men vänlig i bemötandet. Om en person känner svår ångest eller
rädsla, är det viktigt att skapa trygghet runt personen. Ibland kan man behöva
vidta tvångsåtgärder till följd av att personen håller på att skada sig själv
eller andra. Då är det viktigt att avväga sitt agerande som
omvårdnads-personal, pga. en person i psykos kan vara livrädd och vettskrämd!
Övrig omvårdnad bör rikta in sig på eftervården och dagligt stöd i sociala
färdigheter och familjestödet.


Konklusion

Det finns många olika rön och åsikter
kring LSD, beroende på var man söker och i vilket syfte. Läser man t.ex. på Wikipedia, om
de olika effekterna LSD har, så menar vissa författare på att påståendena i
vissa fall bygger på i vilken riktning uppdragsgivaren har sitt intresse. Det
som som är
intressant och som finns dokumenterat av forskare världen över, är den effekt
LSD har på smärta hos cancerpatienter, eller den dödsångest dessa kan uppleva.
Vidare har forskare vid Harvard hjälpt patienter med migränhuvudvärk som
Hortons, att bli smärtfria med LSD och psilocybin (finns i t.ex. Toppslätskivling, s.k.
"Magic Mushrooms").
Det som händer visar mot att det är det hallucinogena ämnena som har en
inverkan på en del smärtreceptorer, s.k. nociceptorerna. Man
har även kunnat behandla OCD-patienter. Vissa hallucinogena delar verkar på
samma sätt som antidepressiv medicin (Zoloft, Cipramil), på mekanismen i hjärnbarken.

 

"LSD
och de andra psykedeliska drogerna betraktas knappast som några mirakelmedel.
Men att de påverkar hjärnan går inte att förneka. Frågan är om de kan tämjas
till att bli läkemedel utan allvarliga biverkningar."

 a a s https://www.alltomvetenskap.se/nyheter/en-tripp-vetenskapen 2015-09-07 kl. 13:08

Källhänvisning och Länkar

 

https://se.drugfreeworld.org/drugfacts/lsd.html 
2015-09-07 kl. 13:16

https://sv.wikipedia.org/wiki/Albert_Hofmann  
2015-09-07 kl. 13:17

https://nyheteridag.se/lsd-kan-borja-anvandas-i-psykoterapi-igen
2015-09-07 kl. 1318:https://www.netdoktor.se/depression/nyheter/lsd-kanske-kan-anvandas-vid-depression/ 2015-09-07 kl. 13:23

https://sv.wikipedia.org/wiki/LSD 2015-09-07 kl.13:25

https://drugnews.nu/drogfakta/narkotika/lsd/ 2015-09-07 kl.13:27

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=125 2015-09-07 kl. 13:29

https://www.alltomvetenskap.se/nyheter/en-tripp-vetenskapen 2015-09-07 kl. 13:31