Fentanyl

Historik:

Fentanyl kommer ursprungligen från Belgien där det på
1950-tal togs fram som ett narkosmedel. Man började använda det på 1960-talet
inom sjukvården.

Fentanyl är narkotikaklassat och ingår i förteckningen
N I i 1961 års allmänna narkotikakonvention, samt i förteckning II i Sverige.

Sedan 1970-talet har Fentanyl använts inom
missbrukarleden dock mest inom medicinska kretsar.

Fentanyl är en syntetisk opioid och kan liknas med
Heroin.

Kemiskt namn:

N-(1-Fenetyl-4-piperidyl)propananilid

Intagningssätt: Plåster, injektionsvätska,
sugtablett, tabletter (Resoriblett), nässpray

Abstral, Matrifen, Durogesic, Instanyl och Leptanal är
några av de vanligaste läkemedlen som ordineras.

  Doser: De som använder Fentanyl som läkemedel är oftast patienter med cancer och
patienter med kronisk smärtproblematika och får detta som smärtstillande
preparat. Oftast är det plåster som ordineras och de skall trappas upp under
kontrollerade former.

Oftast är det plåster som används och brukar sitta upp
till 72 timmar (3 dygn) de finns i olika styrkor.

De som missbrukar Fentanyl har lite olika sätt att inta
det på, röka eller snorta (inhalera det genom näsan) är de vanligaste sätten
detta leder inte oväntat till överdoser då preparatet är svårdoserat. En del
tuggar och även sväljer plåstrena för att få en effekt.

Då Fentanyl är syntetiskt framställt kan det var upp till
100 gånger starkare än vanligt Morfin, detta gör då att om det hanteras fel är
överdoser vanligt inte sällan med dödlig utgång.

Då opiater är starkt beroendeframkallande ökar toleransen
relativt snabbt. Det innebär att det krävs allt högre doser för att få ett rus.

Ruseffekter: Effekten är är
oftast lugnande, avslappnande och rogivande då medicinerna tas i rätt dos.

De som missbrukar vill ju gärna ha en kick och då blir ruset
annorlunda, det beskrivs av många som ett drömlikt tillstånd, såsighet i
huvudet, man hamnar i daval. Gemensamt för alla opoider är den
varma känslan av total harmoni. En känsla av eufori.

Skadeverkningar: Andningsdepression,
illamående, kräkningar, diarré, förstoppning, urinretention,
ångest och skakningar. Kramp i luftstrupens muskulatur och långsam hjärtrytm är
inte ovanligt. Både fysiska och psykiska symptom förekommer eftersom opiater är
beroendeframkallande. Bland de som injicerar är det vanligt att dra på sig
Hepatit A-C, HIV och blir infektionskänsliga.

Andra skador som är vanliga är aptitlöshet, avmagring
och dålig tandstatus.

Kriminalitet och asocialt liv är går nästan hand i
hand med missbruket.

Det psykiska suget efter drogen försvinner inte alltid
även om man får andra läkemedel, dock blir toleransen mindre och överdosriken
ökar.

Behandling: Användning av
Fentanyl är främst till för de med svår och ofta kronisk smärta,
cancerpatienter och vid operationer som narkosmedel. Är det så att man frias
från cancer eller blir av med sin kroniska smärta så tillämpas det ett
nedtrappningsschema som en läkare är med och ordinerar, att sluta helt tvärt
med sina mediciner kan göra att man hamnar i ett livshotande läge eftersom
kroppen inte alltid kan hantera abstinensen som uppstår.

När man kommer in för avgiftning tas många blodprover,
ibland EKG, lungröntgen, CT-hjärna och urinprover i form av U-tox för att
kartlägga missbruket.

De som missbrukat opiater/opioider och har kontakt med
sjukvården får olika nedtrappningsscheman för att inte hamna i en akut abstinesnfas
som kan vara livshotande. I denna nedtrappning ingår vissa likvärdiga mediciner
och nedtrappningen är för det mesta under kontrollerade former. Det finns vissa
personer som vill klara sin avvänjning själva och med egna metoder som kanske
inte alltid är att rekommendera.

Nedtrappningsschemana kan bestå av Subutex,
Buprenorfin, Stesolid dessa ställs in individuellt av behandlande läkare.

Behandling mot överdos görs med läkemedlet Naloxon.

Omvårdnad: Som inneliggande
patient görs det regelbundna kontroller av blodtryck, puls, temp och abstinenskontroller
i form av olika skattningsskalor t.ex. COWs. Det är även viktigt att patienten
får i sig mat och dryck under nedtrappnigen/avtändningen.

Då avgiftningen tar tid och det behövs motivation att
sluta med dessa preparat är det vanligt att man har en kontakt med Öppenvården
eller Primärvården för att få sina mediciner. Via sin mottagning träffar
patienten regelbundet skötare, sjuksköterska, läkare och kurator för olika
kontroller och samtal.

Många patienter har kontakt med Socialtjänsten och det
händer att Socialtjänsten gör akuta omhändertagande enligt Lagen om vård av
missbrukare (LVM).

Länkar: https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20060217000051#side-effects

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fentanyl

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2706