Ketamin (PCP), Xylazine - Inlämningsuppgift 1

Historik/beskrivning av preparat/ämne

Ketamin är ett vitt pulver som är kristalliskt och har en svag doft som är lösligt i vatten. Ketamin framställs som ketaminhydroklorid för injektion för medicinska ändamål. Det har många varunamn såsom tex Vetalar, Ketalar, Ketanarkon m.fl. När det gäller i missbrukarkretsar kan det kallas för tex Keller, Kitkat, vitamin K, special K, Keth m.fl.                             

I april 1962 uppfann apotekaren Calvin Stevens CL369. Detta var en substans som provades fram och fick namnet Ketamin. Drogen testades för första gången på en människa år 1964 för i försök i att ersätta det långtidsverkande narkosmedlet Fencyklidin (mer känt som Angel dust eller PCP). Det visade sej att Ketamin var en potent hallucinogen drog som hade transliknande effekter och hade en effektiv verkan vid narkoser som varken blockerade nervbanorna eller hjärtat. 

Läkemedelsbolaget tog patent på Ketamin 1966 eftersom det var ett framgångsrikt bedövningsmedel på både djur och människor. Ketamin är speciellt pga att patienten stimulerar både andning och hjärta. Patienten kan alltså andas själv utan respirator. 1967-68 började Ketamin användas utanför sjukhusen och laboratorierna för rekreationsbruk. Men sedan började FDA (Food and drug admistration) 10 år senare oroa sej för att drogen hade nått gatorna. Ketamin började användas på allt fler ställen såsom ravefester och i början av 1980 talet var det en vanlig drog i USA. Då det hade nått de flesta nattklubbar där det då var vanligast att snorta Ketamin.

Idag är Ketamin ett bedövningsmedel inom kirurgin och är hör till dissociativa droger och blev narkotikaklassat 1 juli 2005. Man använder inte Ketamin/Ketalar i första hand inom kirurgin idag pga att patienten kan komma in i en psykosliknande tillstånd när de ska väckas samt att patienten rör sej under tex operationen. Man använder det bara när patienten måste sövas mycket fort innan en akutoperation.     

Sammansättning (kemiskt alt. biologiskt)                                                                                                      

  • 2-(2-klorfenyl-2-(metylamino)-cyklohexanon-hydroklorid
  • C13H16CINO-HCI
  • Smältpunkt: 266 grader C
  • Molekylvikt: 274,2                         
  • Vitt fast ämne; icke brännbart
  • Lösligt i vatten 20 g/ 100 ml                                                                                                             
  • LD50: (IPR-MUS): 400 mg/kg IVN-MUS) 77 mg/kg           

Intagningssätt

Insufflera/snorta:

  • När man snortar använder man sej av pulver. Om man snortar det i mindre mängder så får man en kortare och mildare effekt men på ett mer kontrollerat sätt. Där man kan med mycket små doser snorta upp lite pulver (en bump) i varje näsborre med några minuter emellan tills ruset är uppnått. Detta kallas Bullet-stil. Ketamin är ganska bekväm att snorta i jämnförelse till andra droger. Men den kan ha en ogillande smak när Ketaminet droppar ner i halsen.

Injicera:

  • De flesta som injicerar får psykedeliska effekter. Att injicera går mycket långsamt gentemot att ruset kommer. Så man kan få ruset för fort och lämna kvar nålen. Man blir mycket öm där nålen varit, ibland upp till flera veckor.

Rektalt:

  • Om man tar det rektalt kan det ge extrema effekter. Man blandar då ut pulvret med vatten och skjuter in med en spruta. Ruset håller sej längre.

Oralt:

  • Om man tar det oralt så blandar man ut pulvret med vatten och dricker.

Röka:

  • Det går att röka. Men de flesta avstår eftersom det smakar så illa.

Positiva effekter: 

  • Eufori, ökad energi, ökad sammankoppling med omgivningen, skön känsla i kroppen och sinnet.

Negativa effekter:

  • Stark förvirring, Illamående, kräkningar, beroendeframkallande, förlust av alla sinnesintryck, obehagskänslor i näsan eller känselförlust om man injicerar, paranoia, risk att hjärtat stannar, minskad puls. Ketamin har en otrevlig bieffekt på urinblåsan. Blåsan får minskad kapacitet och blir mindre töjbar. Man kan då bli kissnödig flera gånger i timmen. Inkontinens kan förekomma. Urinblåsan kan bli som vanligt igen om man slutar att missbruka men det kan hända att det blir permanent.  

Neutrala effekter:

  • Dissocation från egot och kroppen, ökad puls, ut ur kroppen upplevelse, förvirring, förlust av känsel, avdomnad känsla i kroppen       

Skadeverkningar

Man har inte lika hög beroenderisk med Ketamin i jämförelse med kokain eller heroin. Man  kan få livshotande förgiftningar om man tar så pass höga doser om man missbrukar. Psykiska störningar, psykoser samt personlighetsförändringar kan förekomma. Även minnesförluster är vanliga. Plågsamma abstinensreaktioner kan vara mycket plågsamma men inte livshotande. Det finns risk att en missbrukare av Ketamin kan bli osocial och hålla sej borta. Personen anser att ruset av en dos Ketamin hjälper den att vara social i sin djupare verklighet.

Ketamin klassas inte som en brottsdrog när det gäller tex rån. Men personen kan bli våldsam samt att Ketamin klassas som en våldtäktsdrog. K-Hole: Detta är ett tillstånd mellan medvetande och drömtillstånd. Det är när plasmanivåerna  blir tillräckligt höga. Hjärnan har då svåra hallucinationer och ordentligt förvirrad . Detta kan kännas mycket obehagligt. När en person kommer in i detta tillstånd kan det se illa ut. Personen kan gråta eller skratta hysteriskt eller sitter helt stilla och hyperventilerar. Det som kan hända är också att personen kräks eller ålar sej okontrollerat om man har ingen kontroll om tid och rum. Om man kommer i detta tillstånd när man opererar sej så får man hjälp av att komma tillbaka med kraftig benzodiazepiner under uppvakningsfasen för att slippa komma i K-Hole. Andra skador som kan ske är: skador på näsgångarna, infektion vid injektionsstället, olyckor (eftersom man inte har känsel), urinvägsskador och det sociala och arbetet kan komma till skada.

Behandling

Det finns olika lokala beroendemottagningar där man kan få hjälp med:

Avgiftning                                                                                                                                                  Behandling                                                                                                                                               Information och Rådgivning                                                                                                                            Samtalsstöd - MI (Motiverande samtal) och Terapi                                                                                                                                               Hjälp med att inte få återfall                                          

  • Läkare, sjuksköterskor, socialsekreterare, psykologer och terapeuter arbetar för att hjälpa på dessa mottagningar.
  • Behandlingen ska hjälpa med både sociala och psykologiska faktorer. Allt ska utformas med samråd med patienten, familj och vänner omkring för att få bästa effekt.
Omvårdnad

Man gör en utredning om vad patienten behöver hjälp med. Sedan samråder man alltid först med patienten om vad som kan göras. Sedan ska helst familj och vänner vara stöttande i hela processen. Allt ska vara på patientens villkor. Då kommer man längre i behandlingen snabbare.

Detta kan man följa för bästa resultat:

  • Utse en PAL (patient ansvarig läkare) och kontaktman
  • Informera patient och närstående om vad som ska ske och vad man kan hjälpa till med.
  • Öppenvård eller slutenvård? Vilken vårdform är bäst för patienten?
  • Ge trygghet och ha en låg stressnivå när det gäller bemötande med patient.
  • Kontakta närstående så fort som möjligt när patient sökt hjälp. Även ge familjen utbildning, familjestöd samt krisstöd.
  • Individuell vårdplan ska göras så fort som möjligt för patienten, helst även med de närstående. Som man sedan vidarebefordrar till kommun och andra inblandande.
  • Alltid ge information om patientens behandling, rutiner och tillstånd så fort som möjligt.
  • Ge patienten utbildning om missbruket i sej och mediciner.
  • Ge patienten rätt till integrering i samhället samt hjälp med rehabilitering, sysselsättning, boende. Samverkan mellan psykiatrin och kommunen är nödvändig i detta. Då är en Vård och Stödsamordnare (case manager) bra att erbjuda patienten.

Länkar

sv.wikipedia.org/wiki/Ketamin

www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1230

carnegieinst.se/2012/05/07/ny-narkotika-ketamin/

www.aleretoxicology.se/

www.1177.se/Stockholm/Regler-och-rattigheter/Beroende-och-missbruksvard/