Spiklubba (Datura stramonium)
Källa
Örtmedicin och växtmagi, Det Bästas
fackboksredaktion
https://www.1177.se
https://sv.wikipedia.org/wiki/Spikklubba
https://linnaeus.nrm.se/flora/di/solana/datur/datustr.html
https://www.paihdelinkki.fi/sv/databank
https://wiki.magiskamolekyler.org/Datura_stramonium
https://www.flashback.org/t937095
https://giftinformation.se
www.lakartidningen.se
https://home.swipnet.se/~w-37249/HAXORTER.HTM
Hygienrutiner på
beroendeavdelningen 367
Ø Personal skall ha god hygien och
rena personalkläder
Ø Patientrummet skall vara rent och
städat när patient blir inskriven, hygiensprit skall användas
Ø Patient skall byta om till
sjukhuskläder och patientens kläder skall tvättas
Ø Ta reda på vid inskrivning om
patient har smitta, sjukdom eller sår på kroppen
Ø Vid provtagning skall handskar
användas
Ø Alla kanyler och andra vassa
föremål skall slängas i en särskild behållare
Ø Vid hantering av mat skall
handskar användas
Ø Om patient bakar skall handskar
användas
Ø Vid sjukdom och smitta skall
personal bre smörgås och göra ordning ev. kvällsmat eller frukost
Ø Vid ex. MRSA smitta skall patient
isoleras till rummet
Ø Hygiensprit och handsprit skall
användas vid behov
Ø Vid middag och lunch serverar
personal all mat
Ø Kök, kyl och frys skall hållas
rent
Ø Tvätta händerna flera gånger om
dagen och vid behov och använd handsprit
Det finns rapporter om ungdomar som
provat bl.a. spikklubba och änglatrumpet som är en liknande ört där blomman
hänger ner.
Där man kan läsa om mardrömsliknande
upplevelser som örten kan ge.
Genom, att först inte veta om örten
fungerar eller inte, har man plötsligt blivit illamående och spytt, som sedan
övergått till skrämmande vanföreställningar med hallucinationer och vaknat upp
dagen efter med fruktansvärd huvudvärk och upptäckt, att man gjort saker som
man inte har en aning om.
Spikklubban får oss att tappa
omdömet, du vet inte var du är, vad du gör eller vem du är.
Örten innehåller psykoaktiva substanser
och är mycket giftig och kan leda till psykisksjukdom eller t.o.m. dödsfall.
Spikklubban tillhör
familjen potatisväxter, Solanaceae och förekommer i flera olika varianter med
vita eller violetta blommor, samt taggiga eller släta spikklubbor. Är släkt med
Änglatrumpet, Änglabasun, Belladonna och Bolmört.
Spikklubban härstammar
från kaspiska havet och infördes av zigenarna till Europa under
1600-talet.
Genom spikklubbans giftiga
krafter som framkallar hörsel- och syn hallucinationer har man använt sig av
drogen inom svart konst, kärleksmagi och ritualer. Där bl.a. häxor ingått i
förbund med djävulen med hjälp av spikklubba, bolmört och belladonna som är
ingredienser av häxornas flygsalva.
Örten användes också av
bordellägare och våldtäktsman som våldtäktmedel, där man gjorde kvinnor
ofrivilligt sexuellt upphetsade. Genom mat och dryck lurade man i kvinnor örten
som i sin tur sedan lät sig bli våldtagna "med öppna ögon och förblindad själ".
1762 började man använda
spikklubbans alkaloider inom medicin för behandling av astma, muskelkramper,
epilepsi, gikt och Parkinsons sjukdom.
Spikklubban är en 1-årig
ört som kan bli från 20-120 cm hög. Stjälken har rundade kanter och blomman är
vit eller blåröd som påminner om en tratt som pekar uppåt. Spikklubbans frukt
är en rund taggig eller slät boll på 30-70mm, som öppnar sig med fyra flikar. Fröna
är röda och välsmakande i omoget tillstånd.
Spikklubban innehåller
flera hallucinogena substanser, tropin alkaloider (atropin, hyoscyamin,
skopolamin) och hela växten är giftig speciellt bladen, blommorna och fröna.
Spikklubban växer vilt och trivs i hamnar, sop-tippar, trädgårdar och blommar
från juli till oktober. Spikklubban växer i Sverige främst utmed västkusten.
·
Intagningssättet
är oralt genom att äta frön, blad, blomma eller dricka nektar från blomman
·
Dosen
kan vara dödligt giftig i större mängder där 20-100 frön kan döda ett barn inom
tre timmar
·
Effekten
av ruset trubbar av omdömet, ökar lusten, hörsel- och syn hallucinationer
·
Symtomen
kan vara muntorrhet, ansiktsrodnad, hög puls och blodtryck, yrsel, vida pupiller,
dimsyn, oro, sömn, glömska, vanmakt, apati, raseri och hallucinationer samt i
allvarliga fall medvetslöshet och kramper.
Beroende och abstinens
är ovanligt med hallucinogena preparat men toleransnivån kan höjas efter varje
gång man använder drogen.
Det finns ingenting som
säger, hur många gånger en individ tål preparatet utan att bli sjuk.
Det finns alltid risk
för drogutlöst psykos samt ångest och depression och schizofreni.
Brukarens
funktionsförmåga försämras både motoriskt och mentalt och i vissa fall krävs
läkemedelsbehandling med antipsykotiska läkemedel, ångestdämpande och
sömnmedicin.
Vid psykos eller ångest
kan kognitiv beteende terapi, psykosterapi eller ångesthantering vara nödvändig
och helst ett första handsval, med så liten medicindos som möjligt.
Vid omvårdnad krävs i
första hand avgiftning och därefter observation av biverkning och beroende
framkallande mediciner.
Biverkningar i form av
muskelkramper och stelhet, myrkrypningar och darrningar samt kramper i ögon,
svalg och hals kan förekomma vid behandling med antipsykotiska läkemedel.
Vid behandling med
benzodiazipiner ökar toleransnivån efter en tid och skall bara tas under en
kortare period eftersom det är beroendeframkallande.