Sniffning och lösningsmedel
Missbruk
Psykoaktiva substanser
Tecken och symtom på
narkotikamissbruk
Det finns många tecken, både
fysiska och bettendemässiga, som visar på droganvändning. Varje drog har sina
egna manifestationer. Men det finns några generella tecken på att en person använder
droger:
* Plötsligt förändring i beteende
* Humörsvängningar, irriterad,
vresig och sedan plötslig glad och skärpt
* Tillbakadragande från
familjemedlemmar
* Slarvar med personlig hygien
* Förlorar intresse för hobbies,
sport och andra favoritaktiviteter
* Röda eller glasartade ögon
* Snövlande eller rinnande näsa
Olika droger har olika typer av
risker och det finns inget självklart sätt att avgöra vilken som är farligast.
Sniffning och lösningsmedel.
Vad är sniffning?
Sniffning är ett sätt att berusa
sig genom att dra i sig ångorna från lättflykta lösningsmedel.
Boffning är inandning av olika
gaser.
Historik
Sniffning har förekommit så länge
som det funnits lösningsmedel. Redan på 1700- talet upptäcktes lustgasen som
var uppiggande och skrattframkallande . Under 1800 - talet användes lustgas och
eter som sällskapsnöje.
Etermissbruket i England ökade
under 1900-talet , vilket berodde på höjd whiskeyskatt. Samma sak skedde i
Tyskland under andra världskriget. Missbruk av lösningsmedel var ganska
ovanligt fram till 1940-talet neb efter 1950-talet har det vart ett allvarligt
problem och så är det än idag.
Att sniffa är att andas in
ångorna från lättflyktiga lösningsmedel och gas i djupa inandningar. Erfarna
sniffare förlänger ruset genom att ta starka koncentrationer, t ex med hjälp av
plastpåse eller genom att "fylla på" med några inandningar med jämna mellanrum.
Vad kan man sniffa?
Det finns många olika
kemisk-tekniska preparat som går att använda till sniffning.
Lösningsmedel.
Flyktiga (organiska)
lösningsmedel är vätskor sommarvärdar inom kemisk och teknisk industri, vid
måleri, rengöring, sprutlackering och kemiska processer. De flesta är
miljöfarliga och hanteras därför alvarliga hälsofaror. Gemensamt för dem är att
de lätt förgasas, kan inandas och ge berusning. Dessa preparat ingår i en rad
produkter:
Boffning är inandning av olika
drivgaser.
Aceton ( kemisk formel C3H6O) -
används till nagellackborttagning, lim, startas, fotokemikaler och fogmassa'
Aerosoler - används som drivgas i
sprayförpackningar
Butan (C4H10) och Propangas
(kemisk formel - C3H8) - finns i tändare och påfyllningsflaskor till olika
sorter tändare
Bensen (C6H6 - är det enklare
aromatiska kolvätet. Det kallas tidigare bensol) - finns i bensin, soppåse
vissa håll är ett vanligt sniffningspreparat
Terpentin (kemisk formel - C5H8
är en destillat från framförallt olika arter av barrträ, särskilt olika arter
av tall. De är lättflyktiga, eteriska oljor i kvaliteter beroende på råvara och
tillverkningssätt och används främst för att späda färg) - vanligt förekommande
i lim, skoputsmedel, impregneringsmedel, fläckborttagningar, målarfärg, spackel
och i fogmassa
Trikloretylen ( kemisk formel -
C2HCl3, är vid rumstemperatur en färglös vätska med karakteristisk lukt) -
finns i kontaktlim, hobbyrum och solution (däcklagningslim) används
yrkesmässigt av bil - och gummiverkstäder, lackerare, inom textilindustrin samt
inom kemtvätteriet
Flyktiga lösningsmedel kan
användas för att rus.
Rus.
Droger kan förändra viktiga
sinnesfunktioner, allt från vakenhet och uppmärksamhet till smärtkänslighet och
kroppsupplevelse. Det sker ofta genom att vätskan droppas på en tygbit som
hålls framför näsan eller placeras i en plastpåse som sätts för näsa och mun.
Tillförsesättet kallas ofta för "sniffningsrus".
När ångorna som man andas in
kommer ner i lungorna tas de snabbt upp i blodet och förs till hjärnan. De
första berusningssymtomen kan komma redan efter 20-30 sekunder. Ett enstaka
sniffningsrus varar i regel inte mer än 40 minuter och efter någon timme märks
ingen berusning alls.
Den första upprymdheten brukar
följs av sömnighet, huvudverk och illamående. Man kan få svårt at samordna sig,
känna yrsel, se dåligt och få hörselhallucinationer , paranoia samt känna
ängslighet.
Sniffning är bland de farligaste
drogerna man kan ta eftersom de negativa effekterna är fruktansvärda och ruset
är förhållandevis kort. De som sniffar mycket tar också mer och mer av
drogerna, eftersom kroppen utvecklar en tolerans mot kemikalierna. Detta gör
att man sniffar mer och mer och även blandar drogen med alkohol för att få en
stor inverkan på missbruket.
Tolerans och beroende.
Upprepad sniffning ger
toleransutveckling, vilken innebär att man behöver större doser för att uppnå
samma effekt som tidigare, detta leder i sin tur till psykiskt och fysiskt
beroende, som i visa mån är individuellt beroende på vilka förutsättningar man
har att hantera olika situationer. De fysiska beroendet leder till de ovan
nämnda abstinenssymtomen. Abstinenssymtomen uppstår när man plötslig slutar
efter en tids sniffade.
Symtomen kan vara:
Skrattattacker
Hallucinationer och ångest
Flera lösningsmedel har en
tydlig, särpräglad doft
Sömnlöshet
Frysningar
Huvudverk
Retlighet
Kramper kan förekomma
Det psykiska beroendet är nära
förknippat med den omgivning man sniffar i.
Umgänget och de platser där man
brukar sniffa blir lika viktigt som själva berusningen.
På grund av toleransutvecklingen
kommer användaren att sniffa mer och mer vid flera tillfällen för att
återuppleva de positiva effekterna av själva ruset, även de negativa
upplevelserna blir vanligare ju mer man sniffar.
Skadeverkningar
Redan första gången som sniffaren
provar, kan han/hon dö. Sniffning är mycket farligare för kroppen än både tobak
och alkohol.
Sniffning kan medföra eufori och
höjd aktivitetsnivå på kort sikt. Andra effekter kan vara minskad
muskelkontroll eller koma vid högre doser. Hallucinationer kan även förekomma.
Följderna av forsat,
långvarigbruk är viktminskning, näsblod, vattniga ögon samt ömmande näsa och
mun. Vissa lösningar orsakar övergående eller kroniska skador på lever och
njurar, hjärnskador. De psykiska symtomen hos personer som sniffat längre och
mycket är mentala störningar, trötthet, depression, irritation, aggressivitet
samt paranoia. Hos personer som använder toluen har man funnit tecken på
hjärnskador, koordination och darrningar.
Personlighetsförändringar är
vanliga, ett symtom är att personen är hela tiden är trött och lättretlig
Den som sniffar butangas, som
finns i cigarettändare , får en kortvarig yrseleffekt men gasen kyler ner
luftvägarna så mycket att man kan få frostskador i svalget. När gasen blir varm
i kroppen ökar den i storlek och tränger bort syret ur lungorna. Som en
reaktion fyller kroppen lungorna med vätska och sniffaren kan drunkna.
Butangas och många andra gaser
får också kroppen att skapa stresshormonet ("adrenalin") i stora mängder, något
som stör hjärtrytmen och kan leda till döden om hjärtat stannar helt.
Rubbningar sv hjärtrytmen kan pågå flera timmar efter det att sniffaren slutat
sniffa
Om man sniffar samtidigt som man
dricker alkohol så ökar riskerna för skador och dödsfall dramatisk
Tecken
Behandling för sniffning
Liksom för en del andra droger
kan sniffningsruset skapa ett psykologiskt beroende som gör att sniffningen för
en central roll i tankar och handlingar och det blir mycket svårt att sluta. Då
behövas någon form av professionell hjälp från till exempel ungdomspsykiatri
eller beroendemottagning.
Behandling är liknande den som
ges vid andra typer av missbruk. Familjesamtal och olika former samtalsterapi
är vanligt.
Omvårdnad
Förebyggande och åtgärdande med
smitta/smittspridning
Vid första kontakten med patient
är smittämnet oftast okänt. Smittspridningen kan redan ha skett innan
odlingssvaret kommer. Det är väldigt viktigt med förebyggande rutiner.
* Information om smittrisker och
tillhandhålla föreskriven/aktuell skyddsutrustning och säkerhetsprodukter
* Vid risk för smittning bör
patienten ha enkelrum med egen toalett/toalettstol.om inte detta är möjligt
utförs punkdesinfektion efter att toaletten används av patienten
* Daglig patientnära
städning/slutstädning
* Basala hygienrutiner:
* Före all livsmedelshantering
ska personal tvätta och desinfektera händerna
* Desinfektera utrustning
* Arbetskläder ska vara
kortarmade i patientnära och vårdrelaterat arbete
Personal som vårdar patient med
diarré ska inte hantera oförpackade livsmedel under aktuell arbetspass
Desinfektera händerna med
alkoholbaserat handdesinfektionsmedel
* före och efter patientnära
vårdmoment ( handskar använts)
* före och efter orent
vårdrelaterat arbete (handskar används)
* Patienter och närstående får
inte vistas i vårdenhets kök
* Patienter ska ges möjlighet och
vid behov får hjälp att utföra handhygien före måltid. Använd gärna handsprit
till exempel etanolbaserad våtservett
* Buffeservering rekommenderas
inte
Smittrisk i samband med besök
* Besökare till smittsamma eller
infektionskänsliga patienter ska inte besöka andra patienter på
avdelningen/vårdinrättning
* Besökare ska inte gå in a
avdelningskök, förråd eller ta material från förrådsvagnar
* Besökare tillsammans med
patienten ska uppmanas till god handhygien:
* Handtvätt efter toalettbesök
och före måltid
* Handdesinfektion omedelbart
före måltid
* Erbjuda till besökare
plastförkläder och handdesinfektionsmedel om de vill delta i vården av
patienten
Tvätt
Kraftig förorenad tvätt läggs
upplösbar plastsäck och därefter i gul plastsäck som försluts väl.
Märka den gula plastsäcken med
tuschpenna: sjukhus och avdelning.
Sniffning
och Lösningsmedel
Historik
Sniffning har förekommit så
länge som det funnits lösningsmedel. Redan på 1700- talet upptäcktes lustgasen
som var uppiggande och skrattframkallande. Under 1800 - talet användes lustgas
och eter som sällskapsnöje.
Etermissbruket i England ökade
under 1900-talet, vilket berodde på höjd whiskeyskatt. Samma sak skedde i
Tyskland under andra världskriget. Missbruk av lösningsmedel var ganska ovanligt
fram till 1940-talet och efter 1950-talet har det vart ett allvarligt problem
och så är det än idag.
Att sniffa
Att sniffa är att andas in
ångorna från lättflyktiga lösningsmedel och gas i djupa inandningar.
Vad kan man sniffa?
Det finns många olika kemisk-tekniska
preparat som går att använda till sniffning.
Lösningsmedel
Flyktiga (organiska)
lösningsmedel är vätskor sommarvärdar inom kemisk och teknisk industri, vid
måleri, rengöring, sprutlackering och kemiska processer. De flesta är
miljöfarliga och hanteras därför alvarliga hälsofaror. Gemensamt för dem är att
de lätt förgasas, kan inandas och ge berusning. Dessa preparat ingår i en rad
produkter:
Aceton (kemisk formel - C3H6O) - används till nagellackborttagning, lim, startas,
fotokemikalier och fogmassa'
Aerosoler - används
som drivgas i sprayförpackningar
Butan (kemisk formel -
C4H10) och Propangas (kemisk
formel - C3H8) - finns i tändare och påfyllningsflaskor till olika sorter
tändare
Bensen (kemisk formel - C6H6 - är det enklare aromatiska kolvätet.
Det kallas tidigare bensol) - finns i bensin, soppåse vissa håll är ett
vanligt sniffningspreparat
Terpentin (kemisk
formel - C5H8 är ett destillat från
framförallt olika arter av barrträ, särskilt olika arter av tall. De är
lättflyktiga, eteriska oljor i kvaliteter beroende på råvara och
tillverkningssätt och används främst för att späda färg) - vanligt förekommande i lim, skoputsmedel, impregneringsmedel,
fläckborttagningar, målarfärg, spackel och i fogmassa
Trikloretylen (kemisk
formel - C2HCl3, är vid
rumstemperatur en färglös vätska med karakteristisk lukt) - finns i kontaktlim,
hobbyrum och solution (däcklagningslim) används yrkesmässigt av bil - och
gummiverkstäder, lackerare, inom textilindustrin samt inom kemtvätteriet
Flyktiga lösningsmedel kan
användas för att rus.
Det finns ett antal olika sätt
att sniffa på:
·
Dränka in en trasa och
suga in ångorna genom munnen
·
Andas i en plastpåse
som innehåller de giftiga ångorna. Det går att ruset blir något större eftersom
ångorna kondenseras i påsen (kallas även buffa)
·
Spruta in
ångorna/gasen direkt i munnen.
Källa bild: https://www.expressen.se/gt/polisen-varnar-for-ny-drogtrend-bland-unga/
Rus effekter
Erfarna sniffare förlänger ruset
genom att ta starka koncentrationer, t ex med hjälp av plastpåse eller genom
att "fylla på" med några inandningar med jämna mellanrum.
Droger kan förändra viktiga
sinnesfunktioner, allt från vakenhet och uppmärksamhet till smärtkänslighet och
kroppsupplevelse. Det sker ofta genom att vätskan droppas på en tygbit som
hålls framför näsan eller placeras i en plastpåse som sätts för näsa och mun.
Tillförsesättet kallas ofta för "sniffningsrus".
När ångorna som man andas in
kommer ner i lungorna tas de snabbt upp i blodet och förs till hjärnan. De
första berusningssymtomen kan komma redan efter 20-30 sekunder. Ett enstaka
sniffningsrus varar i regel inte mer än 40 minuter och efter någon timme märks
ingen berusning alls.
Den första upprymdheten brukar
följas av sömnighet, huvudverk och illamående. Man kan få svårt at samordna
sig, känna yrsel, se dåligt och få hörselhallucinationer, paranoia samt känna
ängslighet.
Sniffning är bland de farligaste
drogerna man kan ta eftersom de negativa effekterna är fruktansvärda och ruset
är förhållandevis kort. De som sniffar mycket tar också mer och mer av
drogerna, eftersom kroppen utvecklar en tolerans mot kemikalierna. Detta gör
att man sniffar mer och mer och även blandar drogen med alkohol för att få en
stor inverkan på missbruket.
Tolerans och beroende.
Upprepad sniffning ger
toleransutveckling, vilken innebär att man behöver större doser för att uppnå
samma effekt som tidigare, detta leder i sin tur till psykiskt och fysiskt
beroende, som i visa mån är individuellt beroende på vilka förutsättningar man
har att hantera olika situationer. Det fysiska beroendet leder till de ovan
nämnda abstinenssymtomen. Abstinenssymtomen uppstår när man plötslig slutar
efter en tids sniffade.
Symtomen kan vara:
Skrattattacker
Hallucinationer och ångest
Flera lösningsmedel har en
tydlig, särpräglad doft
Sömnlöshet
Frysningar
Huvudverk
Retlighet
Kramper kan förekomma
Det psykiska beroendet är nära
förknippat med den omgivning man sniffar i.
Umgänget och de platser där man
brukar sniffa blir lika viktigt som själva berusningen.
På grund av toleransutvecklingen
kommer användaren att sniffa mer och mer vid flera tillfällen för att
återuppleva de positiva effekterna av själva ruset, även de negativa
upplevelserna blir vanligare ju mer man sniffar.
Skadeverkningar
Redan första gången som
sniffaren provar, kan han/hon dö. Sniffning är mycket farligare för kroppen än
både tobak och alkohol.
Sniffning kan medföra eufori och
höjd aktivitetsnivå på kort sikt. Andra effekter kan vara minskad
muskelkontroll eller koma vid högre doser. Hallucinationer kan även förekomma.
Följderna av forsat,
långvarigbruk är viktminskning, näsblod, vattniga ögon samt ömmande näsa och
mun. Vissa lösningar orsakar övergående eller kroniska skador på lever och
njurar, hjärnskador. De psykiska symtomen hos personer som sniffat längre och
mycket är mentala störningar, trötthet, depression, irritation, aggressivitet
samt paranoia. Hos personer som använder toluen har man funnit tecken på
hjärnskador, koordination och darrningar.
Personlighetsförändringar är
vanliga, ett symtom är att personen är hela tiden är trött och lättretlig
Den som sniffar butangas, som
finns i cigarettändare, får en kortvarig yrseleffekt men gasen kyler ner
luftvägarna så mycket att man kan få frostskador i svalget. När gasen blir varm
i kroppen ökar den i storlek och tränger bort syret ur lungorna. Som en
reaktion fyller kroppen lungorna med vätska och sniffaren kan drunkna.
Butangas och många andra gaser
får också kroppen att skapa stresshormonet ("adrenalin") i stora mängder, något
som stör hjärtrytmen och kan leda till döden om hjärtat stannar helt.
Rubbningar av hjärtrytmen kan pågå flera timmar efter det att sniffaren slutat
sniffa
Om man sniffar samtidigt som man
dricker alkohol så ökar riskerna för skador och dödsfall dramatisk
Behandling
Sniffningsruset kan skapa ett
psykologiskt beroende som gör att sniffningen för en central roll i tankar och
handlingar och det blir mycket svårt att sluta. Då behövas någon form av
professionell hjälp från till exempel ungdomspsykiatri eller
beroendemottagning.
Om sniffaren inte får i sig en
dos av lösningsmedel drabbas den av "abstinensbesvär", dvs. han/hon mår dåligt
på olika sätt och det går bort om hen sniffar igen.
Om abstinens är svår kan den
behandlas med korstoleranta preparat, t.ex. diazepam (Apozepam, Stesolid).
Möjligheter att får hjälp:
Primärvården
Primärvården har stora
möjligheter att tidigt upptäcka och behandla personer med riskabla missbruksvanor
eftersom prevalensen är så hög. Behandling av abstinens kan inte ske inom
primvården.
Beroendevården
Beroendevården bör erbjuda ett
integrerat lokalt omhändertagande för personer med allvarligare
missbruksproblem, t ex. blandmissbruk, i samarbete med socialtjänst.
Allmänpsykiatri
Allmänpsykiatri har huvud- och
samordningsansvar för insatserna till personer med psykisk störning och
missbruk
Socialtjänsten
Socialtjänsten har det yttersta
ansvaret för att den som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd den
behöver. Socialtjänsten ska aktivt sörja för att den enskilde person med
missbruk får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån
sitt missbruk, insatserna är frivilliga (enligt socialtjänstlagen). Om det är
nödvändigt att personer med missbruksproblem får vård men inte samtycker till
detta kan vården under vissa förutsättningar ges mot hans eller hennes vilja
(LPT - Lagen om psykiatrisk vård kan indiceras).
Om personer är under 18 år LVU
(Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) kan indiceras.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård
är indicerad när rus eller abstinens präglas av förvirring, stark oro eller
aggressivitet.
Behandlingsmål
Målet för behandling är
individuellt, och bestäms av patienten själv och bygger på den personens
motivation.
Målet kan givetvis förändras
under behandlings och patientens motivation kan påverkas genomspecifik
samtalsmetodik ("Motiverande samtal")
Vid akut behandling:
·
Måste bedömas
berusningsgrad (medvetandegrad, orientering)
·
Måste göras noggrann
somatisk undersökning (pneumoni? Trauma? feber? arytmi?)
·
Ordinera övervakning
av andning och medvetandegrad med täta intervall
Behandling
av beroende för sniffning syftar i första hand till att förhindra komplikationer,
främst abstinenskramper, tidigt insatt behandling minskar risken för
komplicerad abstinens.
Psykosocial behandling
Psykosocial
behandling är ett samlingsbegrepp för samtalsbehandling, olika slags
samhälsinterventioner
(exempelvis
att aktivera nätverk av människor runt patienten), eller behandling i sluten
vård på behandlingshem med olika inriktning det finns olika behandlingsmetoder
som har bra effekt.
·
Återfallsprevention
(bygger på kognitiv beteendeterapi)
·
Motivationshöjande
samtal
·
Community Reinforcement Approach ( CRA, aktivering av nätverk
Strukturerad
internationell terapi och strukturerad modern terapi med psykodynamisk
referensram har i några studier visat samma effekt som beteendeterapi.
Anhöriginsatser förefaller ge positiva resultat.
Omvårdnad
En god omvårdnad baseras på en
värdegrund som utgår ifrån det etiska patientperspektivet där patientens
värdighet och integritet är central. Omvårdnad grundas på en relation mellan
vårdpersonalen, och patienten där vårdpersonalens synsätt på hälsa, liv och död
påverkar förhållningsätt till den som vårdas. I en mellanmänsklig relation där
vårdpersonalen har förmågan till förståelse för den som vårdas kan lidande
lindras.
Det är viktigt att patienten inte
skall betraktas om en missbrukare utan som en individ som utöver andra problem
har missbruksproblem.
Grundläggande för omvårdnad är:
·
Patienten har rätt
till jämlikt och respektfullt bemötande, självbestämmande och delaktighet i sin
egen vård samt har rätt at få:
-
Individuellt anpassad
information
-
Möjlighet att välja
mellan olika behandlingsalternativ
-
En individuell plan
·
Respekt för de mänskliga
rättigheterna, vilken innefattar människors rätt till liv och värdighet och att
bli behandlad på respektfullt sätt
·
Ska ge god omvårdnad
till alla oavsett sjukdom, kön, ålder och socioekonomisk status
·
Att hjälpa patienten
att få insikt om sitt missbruk och sin sjukdom. Vilken möjliggör för patienten
att få insikt om i egen situation, samtidigt som patientens värdighet alltid
ska respekteras.
·
Komma ihåg att
bemötande handlar ett samspel mellan människor och den inställning som personer
har till varandra och hur kommer till utryck i tal, handlingar, gester,
ansiktsuttryck, tonfall. Att kommunicera med patienten, anhöriga och närstående
på ett respektfull, lyhört och empatisk sätt.
·
Personalen anpassar
behandlingen till patientens vardagliga liv och livssituation
·
Personalen har kunskap
om patientens egna erfarenheter
·
En god relation mellan
patienten och personal kan påverka patientens vilja att ta emot
vård/stöd/behandling
·
Ge patienten
individuellt anpassad information
·
Ge patienten
möjligheten att välja behandlingsalternativ
Förebyggande och åtgärdande med smitta/smittspridning
Vid första kontakten med patient
är smittämnet oftast okänt. Smittspridningen kan redan ha skett innan
odlingssvaret kommer. Det är väldigt viktigt med förebyggande rutiner:
·
Information om smittrisker och tillhandhålla
föreskriven/aktuell skyddsutrustning och säkerhetsprodukter
·
Basala hygienrutiner
ska alltid tillämpas för att undvika smittöverföring:
Personal
* Före all livsmedelshantering
ska personal tvätta och desinfektera händerna
* Desinfektera utrustning
* Arbetskläder ska vara
kortarmade i patientnära och vårdrelaterat arbete
Personal som vårdar patient med
diarré ska inte hantera oförpackade livsmedel under aktuell arbetspass
Desinfektera händerna med
alkoholbaserat handdesinfektionsmedel
* före och efter patientnära vårdmoment
(handskar använts)
* före och efter orent
vårdrelaterat arbete (handskar används)
Patienter
* Patienten vårdas på enkelrum
med egen toalett/toalettstol
* daglig patientnära
städ/slutstädning
* Patienter och närstående får
inte vistas i vårdenhets kök
* Patienter ska ges möjlighet
och vid behov får hjälp att utföra handhygien före måltid. Använd gärna
handsprit till exempel etanolbaserad våtservett
* Buffé servering rekommenderas
inte
Smittrisk i samband med besök
* Besökare till smittsamma eller
infektionskänsliga patienter ska inte besöka andra patienter på
avdelningen/vårdinrättning
* Besökare ska inte gå in a
avdelningskök, förråd eller ta material från förrådsvagnar
* Besökare tillsammans med
patienten ska uppmanas till god handhygien:
* Handtvätt efter toalettbesök
och före måltid
* Handdesinfektion omedelbart
före måltid
* Erbjuda till besökare
plastförkläder och handdesinfektionsmedel om de vill delta i vården av
patienten
Tvätt
Kraftig förorenad tvätt läggs
upplösbar plastsäck och därefter i gul plastsäck som försluts väl.
Märka den gula plastsäcken med
tuschpenna: sjukhus och avdelning.
Länkar: www.drugsmart.com,
www.can.se, www.grundskolboken.se, www.diva-portal.se, www.mimersbrunn.se, www.kunskapguiden.se