Morfin
MORFIN
DEL 1
Morfin benämns även morphine [engelska] och morphinium
{latin]. Morfin är ett kraftigt sömngivande och smärtstillande lälemedel från
gruppen opioider. Namnet kommer från grekiska mytologen, Morfeus - drömmens
gud. Morfin liksom flera andra alkaloider utvinns ur opiumvallmo och isolerades
först 1804 av tysken Fredrich Wilhelm Adam Serturner. Renframställt morfin kom
därefter att så småningom ersätta opiumextrakt inom sjukvården.
Morfin är narkotikaklassad
och ingår i förteckning 1 i 1961 års allmäna narkotikakonvention.
Kemiskt namn:
(5R,6S)-4,5-Epoxi-17-metyl-7-morfinen-3.6-diol
Morfin används för att behandla personer med svår smärta (t
ex vid cancer) och även vid operationer.
Morfin ges i olika former, tabletter, injektionsspruta eller
dropp. Det tillhandlas i Sverige som lekmedel
under namnen Depolan, Dolcontin Unotard (depottablett), Morfin plus.
•
Perorala morfinpreparat.
Det är förstahandsval, huvudsakligen i slow-release-form.
Dolcontin är en beredning av morfin som ges i tvådos. Oxikodon, oxicontin har
likvärdig effekt och har dokumenterad effekt på neurogena smärtor vid
icke-maligna tillstånd och även användas vid manifest njursvikt. 5 mg
Oxikodon motsvarar 10 mg morfin så
oxicontin är dubbelt så starkt som dolcontin.
•
Fentanylplåster
Fentanyl plåster (Durogesic eller Matrifen) är en alternativ
vid konstant smärta och har lägsta dos (12) när patient behöver ca 20-40 mg
peroralt per dygn. Förstoppningsrisken är lägre och uppskattas av vissa
patienter som vill slippa ta tabletter.
Man får pröva sig fram till dos - 25 som motsvarar ca 40-80
mg peroralt morfin vid övergång till fentanylplåster från perorala opioider.
Man ska tå sista tablettdosen samtidigt som plåster sättas på för att det tar
12-16 timmar innan plåstret blir verksamt. Effekten sitter kvår ca 12 timmar om
plåstret avlägsnats före 72 timmar och plåstret måste bytas var tredje dygn
ibland oftare. Fentanyl högre dos än 300 har oftast ingen effekt.
•
Kortverkande opioid.
Morfin eller oxikodon(oxinorm) ges alltid för behandling av
genombrottssmärta i 1/6 till 1/12-del av dygnsdosen. Man ska tänka att ju högre
dygnsdos desto lägre andel vid behov dos.
Kortverkande fentanyl-preparat t ex Astiq munhåleappliktor,
Instanyl nässpray, Abstral och Effentora
kan användas i kombination med fentanylplåster. Kortverkande perorala
opioiders verkningstid är 4 timmar då kan
patienten bli sederad onödigt länge. Abstral och Instanyl har en kort
halveringstid och snabb effekt. Om grundmedicinering är peroral och om genombrottssmärtan inte
håller i sig särskild längekan det vara en fördel att använda kortverkande
preparater.
•
Morfinpumpar
Morfinpumpar används för kontinuerlig smärtlindring när
tablett- eller plåsterbehandking är inte möjlga. Subkutan tillförsel t ex
Dartec/Grasby pump används i livets slutskede vid sängliggande. Det finns möjlighet att ge boosterdoser om
smärtan är instabil och svängande. Det finns flera typer av pumpar t ex för
intravenöst/epiduralt/spinalt bruk. När man övergå från peroral till subkutan
eller intravenös administration då minskas
den perorala dosen av morfin till 1/3-1/2 av dygnsdosen. Det är viktigt
att smärtlindring kontrolleras med VAS/NRS- skattning och dosen justeras
därefter.
Morfin har en rad effekter på muskulatur och centrala
nervsystemet och vid höga doser förekommer eufori med kraftigt lyckorus och
välbefinnande; känsla av oberörbarhet och inkapsling; försämrad tids och
avståndsbedömning; kontaktsvårigheter; sömnighet eller medvetlöshet vid kraftig
påverkan.
Morfin har en rad nackdelar för att morfin är starkt
vanebildande och individen i fråga utvecklar snabbt ett fysiskt beroende och
tolerans. morfin är likt barbiturater hämmar adningen och kan vara mycket
farligt vid felaktig anvädning.
Morfin kan ge biverkningr som dåsighet, illamående och
urinräningar.
Man ska inte dricka alkohol för att adningen kan försämras;
inte heller amma för att läkmedlet passerar över i modersmjölken. Man ska vara
försiktig vid dålig lever eller njure, nedsatt sköldkörtelfunktion, magproblem
och om man äter penicillin eller medicin mot depression, ångest. Opioider är
effektiva analgetika vid nociceptiv smärta och måste alltid kombineras med
laxantia oftast behövs både mjukgörare laktulos/movicol och laxantia och
ibland med antiemetika.
DEL 2
Förebyggande och åtgärdande arbete med
smitta/smittspridning
Smitta som överförs via blodprodukter, blodtillblandande
kroppsvätskor eller blod är blodburen smitta. De tre viktigaste smittämnena är
hepatit C virus, HCV, hepatit B virus, HBV, och humant immunbrist virus, hiv.
Det finns även andra smittämne som kan överföras via blod t ex syfilis, hepatit
D, malaria os v.
För att förebygga smitta /smittspridning måste vi ha
kunskaper om smittämnen och smittvägar liksom om personalhygien och basala
hygien rutiner. Och vi behöver kunskaper om desinfektion, rengöring, städning
och vårdrum.
Vid inträffad stick/skär skada samt exponering av blod på
slemhinna eller skadad hud, stänk i ögon finns det risk för blodburen smitta.
Vad gör man?
Det ska desinfekteras omedlbart med vad som finns tillgänligt
t ex klorhexidinsprit eller handdesinfektionsmedel. Vid stänk i ögonen används
riktigt med ögondusch eller fysiologisk natriumklorid; vid stänk i munnen
sköljas med vatten, handdesinfektionsmedel eller klorhexidinsprit.
Man ska rapportera snarast till sin närmaste arbetsledare som
tar ansvar för adekvata åtgärder.
•
Prov tas på
patieneten, möjlig smittkälla om han/hon är känd. Detta kräver
medgivande av patienten samt att ansvårig läkare informerats.
•
Nollprov tas på exponerad personal av
infektionsklinik eller motsvarande (det kan ske på egna arbetsplats)
•
man ska kontakta läkare utan fördröjning för
bedömning av åtgärder som t ex postexpositionsprogylax behandling och
uppföljning. Det finns lokala anvisnngar där står det tydligt vart man ska
vända sig.
Vid risk för hiv-smitta ska infektionsläkarealltid omedelbart
informerats för att postexpositionsprofylax med antivirala medel måste påbörjas
så fort som möjligt, oberoende av tid på dygnet. Indikation för
postexpositionsprofylax saknas om mer än 36 timmar förflutit efter exponering.
Men även om det mer än 36 timmar förflutit ska man kontakta infektionsklinik
för bedömning, uppföljning och stödjande samtal.
Postexpositionsprofylax mot hepatit C (vaccin) finns inte och
handläggning består i uppföljning , förnyad provtagning och behandling vid
behov.
Postexpositionsprofylax mor hepatit B med vaccination
påbörjas helst inom 24 timmar för att skyddseffekt är inte säkert dokumenterad
om det påbörjas senare än tre dygn efter exposition. Tillägg med immunglobin ges utifrån smittsamhetsbedömning
av patient och vaccinationsstatus.
Enligt lokala rutiner för stick och skärskador ska man göra
en arbetsskadeanmälan till FK och skriva en avvikelserapportering tillsammans
med arbtetsgivaren. Tillbud rapporteras och följs upp.
Man ska analisera situationer som kunde orsaka skada med risk
för blodburen smitta. Ett exempel:
en stressande sjuksköterska på en sjukhuset gav en patient
morfin spruta som redan hade använts på en patient som hade hepatit C. Kritiken
riktas mot sjukhuset för den kaotiska situationen med överbeläggning som rådde
på avdelningen vid tillfället.
-
Historik/beskrivning av preparat/ämne
Morfin
tillhör gruppen Opioder och är en narkotikaklassad substans som finns med i beteckningen
N. Morfin är ett smärtstillande och sömngivande ämne. Namnet morfin kommer
ifrån en grekisk gud som hette Morfeus. Han var drömmarnas gud och son till
Hypnos (sömnen) inom grekisk mytologi.
Morfin kommer från Opiumvallmon. Opiumvallmo består även av andra ämnen
som till exempel kodein. Opiumvallmon har används i tusentalsår och går långt
tillbaka i historian. Opium har under långt tid används för smärtlindrig och
för att ge ökad ro hos människor. Det har också används för att lindra hosta
och diarré. En tysk apotekare vid namn Friedrich Serturner fick fram rent morfin av opium år 1806 efter
olika experiment på djur och på sig själv. Morfinet användes sedan inom
sjukvården istället för opiumextrakt. På
1800-talet framställde man heroin för att avvänja människor som hade ett morfinmissbruk
vilket visade sig vara mindre framgångsrikt.
- Sammansättning
(kemiskt alt. biologiskt)
Den kemiska strukturen av morfin framställdes
1952.
Den kemiska formeln för morfin är: C17H19NO3.
- Intagningssätt
Det
finns olika sätt att inta morfin. Morfin finns som vanlig tablett och
depottablett (ämnet sprider sig långsammare i kroppen än vanliga tabletter och
är långtidsverkande). Morfin finns också
som flytande form (mixtur). Morfin kan också ges som injektion som ges under
huden (subkutant) eller i en muskel (intramuskulärt) och för snabb effekt
intravenöst (i blodet). Det finns även t.ex. fentanyl plåster som är
morfinbaserat. Det finns också morfinbaserade suppositorier.
Människor
med narkotikaberoende kan enligt hemsidor på nätet experimentera för att få det
bästa ruset eller maximera effekten som att t.ex. lägga tabletter under tungan,
krossa morfintabletter och inta det nasalt eller via rökning osv.
- Dos
Tabletter kan doseras
som t.ex. 10 mg och 25 mg
Doser i oral lösning är
2 ml eller 5 ml.
Dosen ska vara
individuell beroende på patientens t.ex. smärta, ålder och tolerans. Äldre
människor och personer som har problem med lever och njurar ska vara försiktiga
vid användning av morfin.
- Ruseffekter
Pupillerna blir
små, ögonlocken hänger
Eufori, personen upplever
välbefinnande och lyckokänslor
En bedövande känsla, smärta
försvinner
Personen kan känna att inget kan
beröra hen
Talet blir
sluddrigt
Tidsuppfattningen försämras
Svårt att bedöma avstånd
Personen kan bli sömning
Motoriken
försämras
Nedsatt
hostreflex
- Skadeverkningar
Andningsdepression
Andningsförlamning
Illamående och
kräkningar
Förstoppning
Lågt blodtryck
och pulsen blir långsammare
Missbruk och
beroende
Personen kan vara
"ihopsjunken"
Skador på
tänderna
Om personen
injicerat morfin kan det finnas sticksår på t.ex. armar eller drabbats av
infektioner som t.ex. hepatit
Kriminallitet
och bostadslöshet vid beroende/missbruk
Morfin kan leda till
medvetslöshet och död vid för höga doser
Fysiska skador
- Behandling
Att vara beroende av morfin
är allvarligt. Opiatmissbruk ska behandlas av beroendevården. Om personen
samtidigt har en allvarlig psykisk störning ligger ansvaret på psykiatrin. Socialstyrelsen
har riktlinjer som ska följas vid opiatberoende (läkemedelsbehandling och
behandling).
Om en person är väldigt
påverkad och samtidigt har en allvarlig psykisk störning kan personen vårdas
enligt LPT(Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Om personen t.ex. utsätter sig
själv eller andra för fara kan personen vårdas enlig LVM (Lagen om vård av
missbrukare).
Vid opiatberoende ska
personen lämna övervakade urinprov. Personen måste få en psykosocialbehandling
under en längre tid där det ska finnas en tydlig behandlingsplan och vårdplan.
Personen ska få tillgång till en psykoterapeutisk behandling. Vid opiatberoende används läkemedel som
Metadon och Subutex.
Det är viktigt med en
långsiktig rehabilitering för att personen ska må bättre fysiskt, psykiskt och
socialt samt för att förebygga återfall. Socialtjänsten och regionen ska arbeta
för att förebygga återfall.
Det finns vissa faktorer
som kan försämra prognosen för att personen ska kunna ta sig ur beroendet som
t.ex. att personen samtidigt har en neuropsykiatrisk/psykisk
funktionsnedsättning, är hemlös eller lever ett liv i kriminallitet etc.
Det finns stödjande
organisationer som Anonyma narkomaner (NA) där personen kan få stöd för att
kunna klara av att förbli drogfri. Personen kan träffa andra människor i
liknande situation vilket kan kännas bra.
- Omvårdnad
Personal som arbetar med
personen måste ha ett bra bemötande. Det är viktigt att möta personen med
respekt. Personen måste ha information och känna sig delaktig i behandlingen. Personalen
ska stödja personen att fortsätta vara motiverad till att vara drogfri. Om en
person söker hjälp ska personen kunna få hjälp så snabbt som möjligt eftersom
det är viktigt att personen får behandling när viljan att bli drogfri finns
där. Det är viktigt att personalen arbetar för att motivera personen att
fortsätta vara drogfri så att personen inte hamnar i ett återfall. Personal som arbetar med personen måste visa
medkänsla för individen, göra personen medveten om att det kan ske en
förändring, vara flexibel att testa nya sätt om något inte fungerar. Personalen
ska också ge positiv förstärkning när personen gör framsteg.
Att arbeta förebyggande
och åtgärdande med smitta/smittspridning.
I
boendestödet kan vi ibland utföra insatser hos en person som har missbrukat
eller haft ett beroende tidigare. Det är inte ovanligt att personal utför
boendestödsinsatser hemma hos personer som har t.ex. Hepatit C.
Personal
som arbetar i boendestödet har man oftast kunskap om att Hepatit C inte smittar
så lätt utan oftast smittar via blod. Det är ändå viktigt att man arbetar
förebyggande mot smittspridning och inte tar några onödiga risker. Det är
samtidigt viktigt att inte överdriva så att man kränker personen eftersom
sjukdomen inte smittar på samma sätt som en t.ex. förkylning.
Vi tar t.ex. aldrig i blod utan handskar och
tvättar alltid händerna ordentligt samt andvänder handsprit efter insatsen. Det
viktigaste är att all personal är informerad om att det finns en brukare som
har en smittsam sjukdom så att personal kan arbeta för att förhindra
smittspridning på bästa sätt. Om personal skulle sticka sig på en använd nål är
det viktigt att personalen åker och lämnar blodprov på t.ex. en
vårdcentral/sjukhus.
I
vårt arbete har vi inga riktiga rutiner på hur man ska arbeta förebyggande mot
smittspridning utan vi lär oss ofta utav avarandra. Jag tycker att mycket
kunnat förenkla i arbetet ifall det fanns tydliga rutiner på hur vi ska arbeta
och hur vi ska göra om något inträffar som vi inte är säkra på hur vi ska
hantera.
- Länkar
https://sv.wikipedia.org/wiki/Morfeus
https://sv.wikipedia.org/wiki/Opium
https://www.beroendecentrum.se/fakta/droger/heroin-morfin-kodein-och-andra-opiater/
https://fof.se/tidning/2005/6/for-200-ar-sedan
https://www.skane.se/upload/Webbplatser/CSK/patinfo/anestesi/smartmott/opioider.pdf
https://sv.wikipedia.org/wiki/Morfin
https://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=39805&childId=14711
https://www.fass.se/LIF/product?nplId=19730831000051&docType=6
https://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod/Psykiatriprogram/Narkotikaberoende/Missbruk-beroende-av-opiater/
https://www.beroendecentrum.se/vard-hos-oss/narkotika/behandling-beroende-heroin-morfin-kodein-opiater/
https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2260
https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2706
https://www.fass.se/LIF/product?nplId=19821022000070&docType=3
https://www.kunskapsguiden.se/missbruk/teman/bemotande/Sidor/default.aspx