Startsida > Mefedron "krabba, kräfta"

Mefedron - Inlämningsuppgift 1

Den 12 juni 2010 presenterades resultatet från en stor kartläggning av EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) som visade att Mefedron då var den fjärde mest använda drogen efter cannabis, ecstasy och kokain i Europa. Mefedron används vanligast i pulver eller i tablettform och intas då oftast genom munnen genom att man helt enkelt sväljer det eller att man sniffar upp det i näsan, vilket är vanligast. Det finns rapporter som visar är det finns de som även har injekterat det både intramuskulärt och intravenöst samt ovanliga fall där drogen intagits rektalt.

Mefedron kombineras ibland med alkohol, kokain och/eller heroin. Det är för närvarande fem stater i Europa som på något sätt kontrollerar mefedron. Sverige är mefedron narkotikaklassat sedan 29 maj 2009. Övriga länder med laglig kontroll är Danmark, Tyskland, Estland och Rumänien. Statistik från Socialstyrelsen gör gällande att 589 personer avled på grund av någon narkotikaexplicit diagnos i Sverige år 2013. Inget tidigare år har så många narkotikarelaterade dödsfall inträffat. Under alla år har männen varit i majoritet bland de avlidna och under 2013 utgjorde de närmare 75 % av de avlidna.

Orsak

Det finns inget direkt svar på vad det är som orsakar att människor väljer att börja använda droger. Oftast vill man förändra något i sitt liv som man inte är tillfreds med, eller att man tror att droger är en lösning på något.

Här är några skäl som unga människor gett till varför de tar droger:

För att passa in
Man är missnöjd med sitt liv.
För att fly bort eller slappna av
För att lindra uttråkning
Att man vill testa det mesta bara för att se hur man mår efteråt
Att man är utsatt för grupptryck och/eller är alkoholpåverkad
Att man har föräldrar som inte bryr sig
Det får dem att verka vuxna
För att göra uppror
För att experimentera

Förekomst

Mefedron missbrukas främst av ungdomar sedan 2007/2008. Drogen har helt legal och sålts på internet fram tills december 2008 då den klassades som hälsofarlig. Förslaget om att narkotikaklassa Meferon blev inlämnat till socialstyrelsen från Folkhälsoinstitutet den 25 mars 2009. Hur drogen kommer att överleva efter klassificeringen till hälsofarligt återstår att se men patienter från Maria ungdom har berättat om en försämrad åtkomst enstaka veckor efter klassificeringen men att tillgången därefter har varit god. Beslag av Mefedron i Sverige har kommit från Kina och Österrike. Mefedron är i flertalet länder världen över en ”legal” drog och det finns inga planer från FN att vidta åtgärder, allt enligt narkotikabyrån för EU. Detta finns att läsa i rapporten som finns på EMCDDAs hemsida.

Yttringar

Mefedromrus beskrivs som euforisk och allmänt stimulerande. Den ”goda” effekten man vill åt är:

Höjd självkänsla
Höjd energi och aktivitet
Eufori
Är relativt snabbt övergående.

Ruset har en topp som varar under någon enstaka timme och ett starkt sug att snabbt vilja fylla på igen. Den är jämförbar med ecstacy, amfetamin och kokain. Drogen är också förknippas med negativa effekter som;

Koncentrationssvårigheter
Fokuseringsproblem
Minnesproblem
Förändrad medvetandeuppfattning
Hallucinationer och vanföreställningar (vilka även kallas för delusioner).

Drogen är så starkt beroendeframkallande att enstaka ungdomar med tidigare psykiskt välbefinnande och balans har berättat om plötsliga desperata suicidtankar då deras Mefedron beslagtagits av polis.

Vid användning av stora doser kan missbrukaren bli splittrad. Detta kan ge biverkningar som:

Depressioner
Förföljelseidéer
Sluddrigt tal
Kraftlöshet
Utslag på armar och ben
Kroppstemperaturen höjs och ett kraftigt tuggande med tänderna.

Det har förekommit allvarliga förgiftningar med livshotande skador och dödsfall.

Symtom

Det ser ut som om Mefedron frisätter både dopamin och serotonin i kliniskt utmärkande nivåer. Akuta intoxikationer kan innebära livsfara. Vid överstimulering av seratoninreceptorer kan man få symtom från lindrig tremor som betyder att man får darrningar/skakningar som orsakas av ofrivilliga, rytmiska muskelsammandragningar oftast i händerna, men tremor förekommer också i huvudet, stämbanden, bålen eller benen med en lätt förvirring till att man får hög feber, kramper, akut njursvikt (rabdomyolys), multipel organsvikt som leder till död. Mefedron irriterar slemhinnorna och kan utlösa kräkningar när man försöker svälja det.

Andra symptom som uppvisas i användandet av Mefedrom är:

Stora pupiller
Hög puls
Svettningar

Det finns en stor risk för risk för förvirring/psykos, minnes- och koncentrationsproblem och medvetslöshet. Dödsfall inträffar. Halten Mefedron i blod kan analyseras via lab.

Det finns en stor risk för överdosering. Symptomen och komplikationer om detta sker är:

Hyperaktivitet
Tankeflykt
Ökad energi, manier
Stora, vidgade pupiller (mydriasis)
Hjärtrusning (takykardi)
Högt blodtryck (hypertoni)
Ökad risk för kramper
Vattenintoxikation
Hyponatremi, hyperkalemi (även hypokalemi)
Konfusion
Psykos
Hypertermi
Hjärtarytmier
Hjärtischemi, angina pectoris
Kraftig blodtrycksstegring
Plötslig medvetslöshet
Andningsinsufficiens, apnéer
Myoklona kramper
Rabdomyolys
Serotonergt syndrom
Leverpåverkan
Akut njursvikt
Tromboembolier
Stroke

Prognos

Enligt Stefan Sparring som är överläkare på Maria ungdom lockar nätdrogerna nya grupper.

– Det handlar om ungdomar som inte är ute och festar, utan som snarare är ensamvargar utan socialt nätverk, ofta med svår adhd eller Aspergers säger Stefan Sparring. Förr kunde inte de köpa droger eftersom de saknade kontakter, men nu köper de på nätet.

Kan man säga varför någon blir beroende?

Det finns flera förklaringsmodeller som svarar på frågan varflör vissa människor blir beroende och utvecklar ett skadligt bruk till droger och/eller alkohol. Man brukar prata om de psykologiska faktorer, fysiologisk sårbarhet och ärftlighet, tillgängligheten till droger samt personens sociala situation som orsakerna till att detta sker. Det är svårt att peka ut vilken som är den mest centrala orsaken och detta kan också variera mellan olika personer och grupper. En ständig fråga är om arv eller miljö har störst betydelse för om en person ska riskera att utveckla ett missbruk.

De biologiska och genetiska faktorerna är viktiga, men en renodlad biologisk modell ignorerar att det finns viktiga miljömässiga och psykosociala faktorer som kan påverka. På samma sätt har en modell med renodlat miljöperspektiv svårt att förklara individuella variationer bland personer i samma miljö.

Det är också viktigt att komma ihåg att förklaringarna skiljer sig åt beroende på om man vill ha svar på:

1. Varför provas droger överhuvudtaget?

2. Varför använder vissa droger upprepade gånger?

3. Varför utvecklar vissa personer ett omfattande och destruktivt missbruk och beroende?

Om man vill skapa en modell som försöker förklara hela det komplexa samspelet runt drogmissbruk är det viktigt att ta hänsyn till de tre huvudkomponenterna;

A. Drogens tillgänglighet och dess verkningar

B. Biomedicinska och psykologiska egenskaper hos människor

C. Sociala och strukturella faktorer.

Utredning

Tecken:

Att en person är droganvändare kan vara dolt under många år. De finns de narkomaner som har en omfattande sjukvårdskontakt för olika former av besvär som är direkt kopplade till missbruket, såsom infektioner eller psykiatriska besvär, utan att narkotikaanvändningen är känd för behandlaren. Ju tidigare man finner att en person har problem med droger, ju fortare kan man få igång en framgångsrik behandling.

Säkerställd diagnos fordrar speciell metodik, men det finns tecken som kan rikta uppmärksamheten mot potentiella problem enligt följande:

Något ”plötsligt” händer som gör att resultat, närvaro och uppförande i skolan till synes oförklarligt försämrats, liksom uppförandet hemma.
Plötslig, oförklarlig och konstant brist på pengar, eller oförklarlig förekomst av kapitalvaror och pengar.
Kraftigare svängningar i humör, stämningsläge och energi, omvänd dygnsrytm, eller apati.
Vistelse i riskmiljöer.(Nätet kan vara en stor riskmiljö för vissa ungdomar på flera sätt)
Liv i subkulturer där kriminalitet och normöverträdelser ingår.
Stickmärken, som upptäcks om patienten kläs av och undersöks, men annars lätt förbises.
Förändringar i pupillstorlek är hos ungdomar och unga vuxna i aktuella grupper sällan utslag för annat än droganvändning.

Droganalyser

I kliniska sammanhand som t.ex. i öppenvård inom allmänmedicin i samband med intygsskrivning, respektive i sluten specialistvård för att säkerställa att vårdmiljön är drogfri är droganalyser aktuella. Grundreglerna till varför man skall använda droganalyser kan se olika ut beroende vilken frågeställning som gäller. Det är därför viktigt att syftet till varför alltid skall vara glasklart. Vissa grundprinciper är generella. Alla patienter ska säkert identifieras, och alla urinprov ska tas övervakade, av erfaren personal, på toalett där inga möjligheter finns att manipulera provet. Urinprovet ska, i närvaro av patienten, märkas med namn och personnummer, och förvaras utan risk för att utbyte sker innan det lämnas till laboratoriet eller tas om hand på avdelningen.

Analyserna skall i normalfall skickas till ett laboratorium för mest korrekta svar men det finns t.ex. urinstickor som kan användas vid mer akuta situationer men man skall ha klart för sig att de inte visar samma precision som ett laboratorium. Analys med stickor ska helt undvikas i ärenden som t ex enligt Lagen Om Vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen m Vård av Unga (LVU) eller i körkortsärenden.

Utredningsmetodik

Rättsmedicinalverket (RMV) successivt utvecklingen beträffande riskbedömning och riskhantering såväl nationellt som internationellt. Sedan 2008 har RMV bedrivit ett utvecklingsarbete med syftet att utveckla en svensk version av ett Kanadensiskt skattningsinstrument för identifiering av behov av stödinsatser och risknivåer för att förebygga återfall i brott - LSI-R™ (Level of Service Inventory Revised). Detta blev klart okt 2010 och det finns nu en svensk version av LSI-R utvecklar. Materialet distribueras av RMV med ensamrätt i Sverige

Andra skattningsinstrument som används kan vara:

Audit – en skattning kring alkoholvanor
Dudit – En skattning kring drogvanor
Kaboss-s – En skattning kring psykiatriska symptom
SAUS – En skattning kring suicidalitet
Core –om – En skattning kring psykisk hälsa
MADRS - graden av depressivitet
PHQ9 – en depressionsenkät

Behandling

Misstänker man att en person har tagit en överdos är det den somatiska sjukvården som träffar patienten i första hand. Det som sker där är en s.k. allmänmedicinsk utredning vid misstänkt akutförgiftning med droger. Man tar då följande kontroller;

Drogscreening av urinprov
Somatiskt status inklusive neurologstatus
EKG
Temperaturkontroll
Kontroll av puls och blodtryck
Kontroll av elektrolytstatus (Na, K, Ca, Mg)
Blodprov (Hb, CRP, SR, LPK, TPK, kreatinin, CK, myoglobin, PK, APTT)
DT-hjärna på relativt vida indikationer
Arteriell eller venös blodgasanalys
Extra serumprov för efterkontroll vid behov
Psykologbedömning
Kuratorskontakt
Eventuellt kardiellt ultraljud (UCG)

Behandlingen kan variera beroende på hur allvarligt det kliniska tillståndet är.

Från utsättning av proserotonerga substanser och observation till att ge intensivvård med sedering, muskelrelaxering, nedkylning och behandling med serotonerga antagonister.
Vid behandling av icke akut slag går man genom den psykiatriska akutmottagningen.
När personen kommer till akutmottagningen och söker hjälp för sitt missbruk/beroende får de i första hand träffa en skötare/sjuksköterska. De gör den första undersökningen för att ta reda på hur akut tillståndet är.
De undersöker bland annat din kroppstemperatur, syreupptag, puls, blodtryck och fysiska funktioner. Sjuksköterskan kommer också att ställa frågor till dig, och du kommer att få fylla i ett antal självskattningsformulär.
Skötaren/sjuksköteskan gör sedan en bedömning och sorterar och prioriterar patienten utifrån den medicinska allvarlighetsgraden. Den här bedömningen kallas triage och är ett hjälpmedel för att bestämma turordningen till läkarkontakt. Patienten kan under vistelsen på akutmottagningen prioriteras upp eller ner beroende på ditt tillstånd och de undersökningar vi gör.

Det finns fem prioriteringsnivåer med färgbeteckningar:

Röd kategori - Mycket akut tillstånd

I den här prioriteringsgruppen hamnar du med ett akut sjukdomstillstånd som kräver omedelbar läkarbedömning och övervakning. Det kan vara ett livshotande tillstånd där du som patient kan behöver livräddande insatser. Om ambulanspersonal har gjort bedömningen att du som patient tillhör den här gruppen får du först komma till medicinakuten.

Orange kategori - Allvarligt tillstånd

I den här prioriteringsgruppen hamnar du som har eller misstänks ha ett allvarligt sjukdomstillstånd som kräver övervakning. Du som patient behöver vanligtvis läkarbedömning inom relativt kort tid.

Gul kategori - Ej livshotande tillstånd

I den här prioriteringsgruppen hamnar du som inte visar några akuta tecken på omedelbart livshotande sjukdom men som kan behöva övervakning.

Grön kategori - Ej akut tillstånd

I den här prioriteringsgruppen hamnar du som inte visar några akuta tecken på allvarlig sjukdom och som kan vänta utan medicinsk risk under den tid som vi tar hand om svårt sjuka patienter. Här kan du som patient i många fall vända dig till vårdcentral eller öppenvården för behandling eller utredning.

Blå kategori - Kräver inte akutsjukvård

I den här prioriteringsgruppen hamnar du som har ett tillstånd som inte kräver akutvård. Du upplever symtom på sjukdom eller har andra medicinska, psykosociala problem som vanligtvis inte ska hanteras på en psykiatrisk akutmottagning. Vi kan hjälpa dig med stöd och information om vart du ska vända dig. Du som patient i den här prioriteringsgruppen får normalt sett vänta på att få träffa en läkare beroende på hur många som söker vård oss.

En patient med missbruk/beroende problematik kan erbjudas eller själv söka sig till olika former att boeroendekliniker. Beroendekliniken erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, tillvänjande läkemedel och narkotika. Anhöriga/närstående kan erhålla rådgivning och stöd. Beroendekliniken har också slutenvård på sjukhus och olika kliniker.

Den öppna vården är geografiskt spridd med ansvar för olika upptagningsområden. Dessutom finns specialistmottagningar för kvinnor, ungdomar, socialt välfungerande personer med missbruk/beroende samt heroinberoende och psykisk sjukdom. Beroendekliniken har inget remisstvång inom den öppna vården. På beroendekliniken får du gå igenom en utredning som senare kommer ligga som grund för den individuella behandlingen.

De områden som man tittar på och erbjuder stöd och hjälp i är:

Utredning/bedömning
Avgiftning
Psykosociala insatser
Stöd- och motivationssamtal
Medicinsk/psykiatrisk behandling
Psykiatrisk arbetsterapi
Par- och anhörigsamtal/nätverk
Återfallsprevention

För att behandlingen skall fungera långsiktigt läggs behandlingsplanen upp i samarbete med t.ex. socialtjänst, försäkringskassa, kriminalvård och arbetsförmedling.

Omvårdnad

Vid sjukhusvård ska en omvårdnadsplan som man i delaktig i upprättas. Den gör man tillsammans med sin kontaktperson på avdelningen. Det är viktigt att även andra personer är med och bidrar när vårdplanen skrivs. Dit hör familj, ansvarig läkare och personal inom socialtjänsten. Man bör också få personlig information som är lätt att förstå om sjukdomen och behandlingen. För att få rätt behandling är det viktigt att kontakten med läkaren är bra och att man själv är delaktig i sin behandling så långt det är möjligt. Åtgärder som gränssättning, samarbete kring behandling, förstärkning av självständighet och aktivt lyssnande ger patienten en känsla av att kunna bemästra sin situation och sjukdom.

Det är av yttersta vikt att patienten känner att hon eller han blir bemött med respekt, tillit och lyssnad på. Att erbjuda sig att härbärgera personens känslouttryck, att kunna vara flexibel och till slut hjälpa personen att uttrycka positiva och negativa känslor av betydelse kan stärka relationen mellan patient och vårdpersonal. Att ha en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt kring patienten och dennes miljö innebär att man som vårdpersonal ska arbeta för att ta tillvara friskheten i varje individ, ge bästa möjliga vård samt lindra lidandet hos människor i största möjliga utsträckning.

Vården skall ges med respekt och lyhördhet för den enskilde där en god kommunikation är en av grundpelarna. Som vårdpersonal bör du kunna reflektera över ditt eget yrkesutövande, över dina goda och mindre goda sidor. Att arbeta utifrån KASAM kan man som vårdpersonal lättare fånga in de viktigaste bitarna i en människas liv. Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter. En grundläggande upplevelse av att det som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade (begriplighet) och att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet) samt att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet).

Forskning och utvecklingsarbete

Webbplatsen Erowid benämner mefedron som en "forskningskemikalie", och skriver att det saknas studier på såväl människor eller djur som undersöker ämnets egenskaper. Det saknas också data om möjliga långtida problem, beroendeproblematik, allergiska reaktioner eller risk för överdosering. Mefedron (4-metylmetkatinon, 2-metylamino-1-p-tolylpropan-1-on) förekom över huvud taget inte i vedertagna databaser som PubMed, SciFinder, Embase och ChemID vid sökningar utförda av Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska universitetssjukhuset i september 2008. Substansen saknade till och med unikt numeriskt identifikationsnummer, s k CAS-nummer. Således verkar det helt saknas forskning om substansens mekanismer och effekter på kort och lång sikt.