Boendestöd
Jag arbetar som
boendestödjare, det innebär att vi går hem till personer i deras egna hem.
Vi arbetar inte vårdnära
dvs att vi är inte nära i personlig hygien som personlig hygien, toa besök
Vi arbetar heller inte
under HSL så vi tar inga prover eller såromläggningar.
Det enda skydd vi har på
mitt jobb är vanliga plasthandskar och handsprit.
Tossor och engångsförkläde finns också.
Vi jobbar i våra egna
kläder.
Vi har två brukare vad
jag vet med Hepatit C. Där stöttar vi till med disk och tvätt. Jag är nog den
ende som har handskar på mig.
Jag har försökt prata med
mina arbetskamrater att vi måste tänka på vad vi är i, för något och använda
handskar och köpa in riktiga gummihandskar.
Men de tycker att det är
ingen fara och att det måste vara blod mot blod för att smitta.
Jag känner mig jobbig och
tänker på att skydda mig själv.
Vår chef säger att vi ska
arbeta utefter Rutin Stick och skärskador, vi har fått till oss att tänka på
att alla kan vara potentiella smittbärare så att vi är uppmärksamma på det. Hon
förstår det hela bättre kan jag känna.
Med skada menas: stick
eller skärskada med föremål förorenat med blod eller annan kroppsvätska. Stänk
i öga, mun eller på skadad hud (sår, eksem) av blod eller blodblandad
kroppsvätska.
Då ska man omedelbart
skölja bort blod, rikligt med tvål och vatten.
Desinficera omedelbart.
Desinficera med handsprit eller klorhexidinsprit.
Vid stänk i öga, mun
eller på skadad hud, skölj med fysiologiskt koksalt, ögondush eller kranvatten.
Lämna blodprov.
Jag arbetar på avdelning 207 Neuropsykiatrin Mölndals
sjukhus. Här arbetar Läkare, sjuksköterskor, skötare, psykologer, kuratorer,
läkarsekreterare, arbetsterapeut och sjukgymnast. De basala hygienen rutinerna på avdelningen
är:
-
Tvätta händerna med tvål och vatten
-
Använda desinfektion
-
Byta kläder efter varje arbetspass
-
Uppsatt hår
-
Inga långa naglar eller smycken
-
Använda handskar vid blodprovstagning
-
Byta patient sängkläder
-
Rengör patient rum vid ut och inskrivningen
-
En personal är endast inne i köket
-
Städning i sköljen 2 gånger i veckan
-
Se till att patienten rummen är rena och fräsch
-
Rengör patient säng med desinfektion vid ut och
inskrivning
-
Vid magsjukan så använder man sig av vikon.
-
Inga långarmade kläder
Del 2
Där jag arbetar har vi
åtgärder som vi skall använda oss av vid smitta.
Vi hade en patient med resistenta bakterier för ett tag sedan
och vi hade en sköterska från infektions kliniken som var hos oss för att tala
om hur vi skulle handskas med det här.
Efter att ha lärt oss om hur vi skulle hjälpa patienten och
skydda oss själva så var vi överens om att vi var tvungna att prata ihop oss
för att vi alla skulle göra likadant.
På morgonen när vi skulle gå in i rummet så hade vi alltid
förkläde, och handskar på oss. Vi spritade oss alltid innan för att inte ta med
oss någon smitta till patienten då han ju hade nedsatt immunförsvar. Vi hjälpte
honom med hygienen och med toalett bestyr. Vi var noga med att se till att
använda handskar under hela tiden i rummet eftersom han ofta spottade och
kastade blöjor på golvet och där i kunde finnas lite av varje..
När vi renbäddat i rummet och plockat bort allt som inte
skulle vara där och burit ut det i tvättstugan så var vi noga med att inte
tvätta hans tvätt med de andras och han hade en egen tvättsäck då vi ibland
kunde plocka upp tvätt ur korgarna utan handskar.
Vi gjorde rent på toaletten efter hygien hjälpen och vi
brukar sprita lite på handtag och på hans rullator.
Men vi hade ju också hört att det var ok att ta i hand o
krama utan att bli smittad, vad Sköterskan sa, var att det finns många som har
resistenta utan att veta om det och vi kan ju träffa folk ute och vara med dom
, inte frågar man om de har resistenta. Det hade hon ju rätt i så efter det så
var vi inte så rädda längre. Men vi var alltid försiktiga.
Eftersom han alltid spottade i glas och koppar så hade han
egna glas och koppar. Vi var alltid noga med att tala om för extra personal att
de skulle vara försiktiga och tänka på att skydda sig.
Det här förfarandet var likadant som vi använde när vi hade
en patient med AIDS, vi var skräckslagna först men sedan man fick höra hur det
smittade så släppte det lite.
Hygienen är det viktigaste att tänka på.
Men att alltid tänka på att använda sig av handskar och
förkläde och sprita sig både före och efter så skyddar man både sig själv och
patienten.
Något som är viktigt är att tänka på att vi inte för smittan
vidare från patient till patient eller från rum till rum.
Man kan bara gå till maginfluensan som sätter igång varje vinter. Det som sprider smittan är ju attdet är vi
personal som för den med oss när vi rör oss mellan de olika avdelningarna.
Om vi tänkte på att tvätta och sprita oss mellan varje
patient eller mellan varje rum. Att inte att vi går mellan kök och boende. En
personal får hålla sig i köket medan de andra håller sig ute bland de boende.
Hygienen är A och O
och att vi byter kläder och spritar händerna. Höll vi på det så skulle vi kunna
spara mycket jobb.
Förebyggande
och åtgärdande med smitta/smittspridning
För att
kunna förebygga smitta på arbetsplatsen behöver vårdpersonal kunskap om de
olika smittämnen och smittvägar som finns samt känna till grundläggande
hygienrutiner och personalhygien bör skötas. Dessutom behöver man kunskap om rengöring
och desinfektion i de boendes hem och på arbetsplatsens kontor och gemensamma
allrum finnas.
Viktigt
att tänka på som personal är att man inte kommer till sin arbetsplats för
tidigt efter en sjukdom (t ex influensa, calicivirus), så att man inte går till
jobbet och smittar andra.
Varje
arbetsplats har ett hygienombud, som har en stående punkt på våra APT-möten. Vid
mötena går vi igenom om hygien, t.ex. vid influensa- eller magsjukeperioder.
Det är mycket viktigt att alltid tvätta händerna efter ett toalettbesök, samt
att man tvättar händerna innan man äter. Man bör använda sig utav pappershanddukar,
byta ut sin disktrasa varje kväll och byta diskborste ofta. Vid vår
gemensamma matlagning så tvättar och spritar vi våra händer samt använder
handskar. Den mat som blir över slänger man.
Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Vid influensasymptom såsom hosta och nysningar, sprids smittan
inom armlängds avstånd. Dessutom sprids smitta på föremål och ytor samt sängkläder,
dörrhandtag och toalett och förs vidare via händer. Detta leder till förorenade
smittämnen från hud, sår, luftvägar, urin, avföring eller blod. På detta sätt
sprids till exempel tarminfektioner och många virusinfektioner. Smittsamma
ämnen överförs via blod till blod eller slemhinna. Smitta kan även överföras
genom sexuell kontakt eller genom infekterade sår, exempelvis via stick- eller
skärsår, injektioner. Exempel: Gulsot, Hepatit B och C samt hiv.
Exempel:
vid virusinfektioner som förkylning och magsjuka orsakad av calicivirus
(vinterkräksjuka).
Luftburen
smitta som rinner sprids genom luft, som vi sedan andas in. Exempel:
virusinfektioner som mässling och vattkoppor samt bakterieinfektion med
tuberkulos.
Förebyggandearbete
mot smitta och sjukdomar på avdelning
På min
avdelning jobbar vi mycket med att förebygga smitta genom att använda sunt
förnuft, handsprit och handskar. Inriktning på vår avdelning är beroende av
olika substanser och preparat samt psykisk ohälsa. Dessa personer tänker inte
alltid på hur de tar hand om sig själv under pågående missbruk, tillsammans med
ett försämrat psykiskt mående.
Vi har ett
förhållningsätt där vi utgår från att alla våra patienter kan ha en blodsmitta
så vi använder handskar när vi har med alla typer av kroppsvätskor att göra.
Kroppsvätskor inkluderar: blod, saliv, urin, avföring, sperma, snor, tårar,
spyor och sekteret som kommer från kroppen.
Smitta och
sjukdomar kan även vara luftburen så som TBC och Difteri det förekommer även en
del magtarmsjukdomar som kan smitta, Salmonella, MRSA, vanlig magsjuka och campylobakter.
Det förekommer även stafylokocker och streptokocker om någon har infekterade
sår.
Vi hanterar
även livsmedel på avdelningen så även där måste vi hålla en hög hygien. Att
även där ha handskar på sig när man hanterar maten är viktigt och att hålla
rent och snyggt är A och O för att slippa magsjukor. Maten som kommer från
storköket är det bara personalen som hanterar den och vi sparar inte mat mer än
1 timma. När vi serverar frukost och kvällsfika lägger vi upp lite av varje och
fyller på efterhand för att maten inte skall stå framme och bli smitthärdar.
Det som är framtaget ur kylskåpet skall inte in där igen så då är det bra att
vi inte heller lastar upp mängder av livsmedel som går till spillo i onödan.
Inlämningsuppgift
del 2
Reflektion
utifrån min arbetsplats/verksamhet.
Jag arbetar som boendestödjare i Lerums kommun och
arbetar i brukarens hem.
Insatsen är frivillig och brukaren ska själv ha ansökt
om den. ( Finns ibland vissa omständigheter där andra bestämmer att personen
behöver ha hjälp av boendestödet. Till exempel psykiatrisk klinik eller
öppenvårdsmottagning, för att patienten ska få komma hem.)
Förebyggande:
Vi
i arbetsgruppen diskuterar hur vi ska förhålla oss och hur vårt bemötande ska vara
till brukaren. Hur vi ska agera i olika situationer som kan uppstå.
Personal ska arbeta professionellt och arbeta
tillsammans med sina kollegor.
Verkar brukaren påverkad, lämnar vi platsen och går
därifrån. Kontaktar psykiatri sjuksköterska, vår chef och samordnare.
Personalen arbetar i privata kläder och ska i
möjligaste arbeta med händerna bakom ryggen eller tillsammans med brukaren.
Åtgärder:
Kommer
man till brukaren och det finns kroppsvätskor någonstans i hemmet och brukaren
inte själv har förmåga att ta hand om det, då behöver brukaren hjälp och då
använder personalen tossor, handskar, förkläde och handsprit. Finns det
möjlighet att tvätta sig med tvål och vatten efteråt så görs det och handsprit.
" Basala rutiner för handhygien"
För att inte föra med sig smitta/smittspridning vidare
till nästa brukare.
Sprutor och kanyler har vi varit förskonade ifrån
hittills i min verksamhet. Sticker sig någon på en spruta eller en kanyl så är
det till företagshälsovården man vänder sig för provtagning.
Får personal spott på sig i ansiktet ska man tvätta
sig med tvål, vatten och använda ögondusch.
Jag arbetar som arbetsplatsombud/skyddsombud och när
ny brukare kommer som har ett missbruk, har ett våldsamt beteende eller att
personal blir hotade.
Då diskuterar och samtalar vi extra och behövs det
upprättas handlingsplan så trycker jag på hos chef som gör det.
Vid oro pratar vi alltid med chef, sjuksköterska och
samordnare. Jag diskuterar som facklig representant med kommunal, naturligtvis
under sekretess för brukaren.
Arbetsplats hos brukare har stängts på grund av
hotbild mot personal.
I dagsläget har vi inte någon larm knapp som är
kopplad till securitas men troligtvis är detta på gång. Egen arbetstelefon har
alla i personalstyrkan.
Smittskydd på daglig
verksamhet
På daglig verksamhet för personer med måttlig till grava
funktionsnedsättningar förkommer flera olika moment där man kommer i kontakt
med kroppsvätskor av olika slag. Vi har rutiner för hur vi går till väga i de
olika momenten.
Toalettbesök
Handskar i plast och vid behov engångsförkläde. Handsprit både före och efter.
Sondmatning
Plasthandskar används under hela momentet. Handskarna byts vid behov.
Ögondroppar
Plasthandskar
Att använda handskar i brukar nära situationer har två
syften, dels att skydda brukaren från smittor från oss personal och för att
personalen inte skall föra vidare ev smitta från brukaren till andra.
Vi följer riktlinjer om att ha korta naglar, inga ringar
eller armband. Däremot har vi inte arbetskläder utan använder våra privata
kläder. Det finns engångsförkläden i plast att använda vid behov och även
skyddsrockar.
Allmänna ytor, bord, stolar, dörrhandtag, toalettsitsar mm spritas regelbundet
med ytdesinfektion. Arbetsmaterial, lego, pussel mm som brukarna nyttjar spritas också
regelbundet. Textiler tvättas regelbundet och efter behov.
Vi har brukare med Hepatit och Diabetes, vid injektioner
används alltid handskar och injektionsnål läggs i anvisad behållare för
stickande föremål.