Efedrin

Efedrin

Ephedra eller Ma Huang är ett
av de äldsta läkemedel vi har och kommer från början ifrån växtriket. Efedrin
kan framställas på syntetisk väg i medicinskt syfte.

Efedrin har likheter i sin
kemiska uppbyggnad med adrenalin. Adrenerga effekter som vidgning av bronker,
sammandragning av perifera blodkärl och psykisk stimulering. Kroppen sätts i
ett stresstillstånd och man får bland annat hjärtklappning. 

Efedrin har två effekter,
dels ökar efedrin frisättningen av noradrenalin från nervändarna, dels direkt
stimulerande på både alfa och betareceptorer i nervsystemet.

Efedrin började användas på
1920-talet inom västerländsk medicin främst som bronkvidgande vid astma,
astmatisk bronkit och som avsvällande vid allergisk inflammation i näsan. Man
har hittat preparatet beskrivet i kinesiska skrifter från 5000 år tillbaka i
tiden.

Efedrin finns i form av
injektionsmedel som ges vid anfall av astma, annars har efedrin vid astma
ersatts av andra läkemedel. Efedrin används vid vissa former av anestesi, som
förebyggande vid blodtrycksfall. Efedrin finns i lergigan som en av
komponenterna som är ett antihistamin medel. Lepheton och mollipect är ett
hostdämpande medel som efedrin förekommer i.

Efedrinalkaloider, som växten
består av omvandlas till efedrin i kroppen.

Sedan den 1 september 2005
omfattas alla varor som innehåller efedrin eller efedra extrakt av
läkemedelslagen. Varor som inte är godkända som läkemedel och innehåller efedrin
och efedrinextrakt är olagliga att sälja. Efedrin får endast finnas i
registrerade läkemedel.

Internationella olympiska
kommittén och riksidrottsförbundet betraktar efedrin som dopningsmedel. Ett
resultat som innehåller efedrin vid dopingtest ger upp till 2 års avstängning.
Gränsen för halten av påvisbar halt av efedrin i urin är 10 µg/ml.

Alla efedrinalkaloider är
läkemedelsklassade som omvandlas till efedrin i kroppen, de finns inte
naturligt i kroppen och har en stark effekt på hjärta, cirkulation och psyke.

Efedrin får bara säljas på
apotek, utskrivet av läkare.

Efedrin säljs som ett
bantningsmedel, "fettförbränningsmedel" som bränner fett i olika kosttillskott.

Branschen med kosttillskott
omsätter 2,4 miljarder kr/år och mycket säljs trots att det kan vara skadligt.
Generellt finns ingen kontroll av kosttillskott i Sverige. Produkter
marknadsförs som rena trots att flera studier ofta visar att det förekommer
felmärkning och otillåtna ämnen. Produkter av kosttillskott orsakar positivt av
doping och tester av narkotika.

Efedrin stimulerar sympatiska och centrala nervsystemet.
Biverkningar och överdoseringseffekter motsvarar överstimulering av det
sympatiska nervsystemet. Vid användning av höga doser av efedrin för
viktminskning och prestationshöjande syfte, då preparatet inte varit läkemedel,
finns biverkningar rapporterat av allvarlig art.

Efedrinet liksom amfetaminets kemiska sammansättning
påminner om substanserna adrenalin och noradrenalin som finns i kroppen.

Medlet efedrin är centralstimulerande och påverkar centrala
nervsystemet som amfetamin eller kokain. Höjer blodtrycket, höjer pulsen, tar
bort hunger och sömnkänslan och höjer smärttröskeln. Biverkningar som allvarlig
hjärt-kärlpåverkan och psykisk biverkning kan uppträda som ångest och
genombrott av psykos.

Andra biverkningar som abstinensbesvär, svårigheter att kissa,
potensproblem, kräkningar, abstinensbesvär hjärtrytmrubbningar och dödsfall
förekommer.

Centrala effekter kan vara sömnlöshet, oro, ångest och
darrning. Kombineras efedrinet med annan stimulantia, tex koffein för att
förstärka efedrinet kan biverkningar uppträda vid låga intag. Efedrinets
negativa effekter förstärks.

Den största risken med efedrin är den starkt
beroendeframkallande. Efedrinets verkan avtar när man tar det regelbundet. Vid
upprepat användande har den en nedbrytande effekt. Om man intagit det ett tag
måste man ha högre dos för att det ska fungera. Kroppen bygger upp en tolerans
mot efedrin.

Efedrin förekommer i styrketränings sammanhang, som en
uppiggande drog, minskning av fettvävnad, man känner inte när man behöver vila,
kroppens varningssystem sätts ur funktion. Det är en mycket
beroendeframkallande drog och för att ta bort illamåendet så tar man mer.

En "normal dos" ligger på 30-50 mg, för vana är det max 150
mg om dagen. Man tar tabletter utspritt under dagen ibland tillsammans med
koffein och aspirin, sk ECA.  Snorta och
injicera förekommer också. Man håller en dos så länge den känns bra och sedan
gör många ett uppehåll när effekten börjar avta. Biverkningarna beskrivs som
svåra, hjärtat pumpar hårt och man blir skakig. Men aptiten minskar och man kan
träna onormalt mycket utan att bli trött. En del tar det i syfte att orka
prestera som att plugga.

Missbruk av
efedrin förekommer men är ovanligt. Behandling sker på vårdcentral ibland på
beroende klinik.

Det är i träningssammanhang som prestationshöjande syfte som det är
förenat med risker förekomst av biverkningar, efedrin är ett läkemedel och är
ämnat att tas som det. Då kontrolleras det av en läkare.

Då man slutar med efedrin kommer trötthet, hunger och håglöshet, hjärnan
behöver bränsle och det blir svårt att låta bli att äta. Man går upp i vikt,
sover och klarar inte av att träna. Efedrinets viktminskande effekt är likt
amfetaminet i sin uppbyggnad som sänker aptiten vilken ger en viktnedgång. Man
vänjer sig väldigt snabbt att inte vara hungrig. Det blir svårt att låta bli,
särskilt när man går upp i vikt snabbt igen. Detta är beroendet i ett nötskal,
man mår bra när man tar det och när man försöker sluta mår man dåligt.

Att vara drogberoende är en komplicerad sjukdom. Det känns igen av ett
tvångsmässigt, okontrollerbart sug, sökande och användande av droger som leder
till negativa konsekvenser. För många blir det ett kroniskt tillstånd med
återfall trots långa perioder av uppehåll.

Vägen till beroendet av droger börjar när man tar droger, personens
möjlighet av avstå ifrån den blir svårare med tiden. Lång tid av droganvändning
påverkar hjärnans funktioner och beteendet.

Drogen tar över personens liv och kan leda till att personen får svårt
att fungera normalt i familj, arbete och i samhället. Beroendet utsätter
människan för ökad risk för andra sjukdomar. Sjukdomar som kan påverka
beteende, påverka hälsa och livsföring negativt eller de gifter som drogerna
innehåller.

Det finns ingen enkel behandling av denna sjukdom eftersom beroendet har
så många dimensioner och verkar splittrande i flera olika avseenden i
individens liv. Personen måste sluta med att använda droger och förbli drogfri
och fungera väl i familj, arbete och samhälle. Behandlingsprogram som är
effektiva mot drogmissbruk och beroendet av droger omfattar därför många delar,
var och en riktad mot en särskild del av sjukdomen och dess konsekvenser.

Det finns många tillvägagångssätt när det gäller behandling av
drogberoende, det kan omfatta beteendeterapi som  t ex rådgivning, KBT och psykoterapi och
medicinering.

Behandling av beroendet är viktigt i början av behandlingen. Teamet som
sköter behandlingen lägger upp en realistisk behandlingsplan med patienten,
drogerna bör avstås ifrån. Behandling av psykiska och fysiska symtom som
uppkommit av droganvändning eller som funnits innan. Motivationsarbetet är det
viktigaste i den första kontakten med missbrukaren.

I mötet är det viktigt med att bygga upp ett förtroende med kunskap,
respekt och förståelse av klientens egen syn av missbruket. MI, motiverande
intervju, en samtalsmetod som kan vara bra då man vill hjälpa människor till
förändring eller ökad motivation. Det är viktigt att patienten ser allvaret i
sitt missbruk med dess risker med doping men man måste också nå patienten och
då kan det vara nödvändigt att kalla doping för användning eller bruk som kan
ge intryck av att vara tillåtande.

Den som missbrukar förändras fysiskt, psykiskt och socialt. Den som
missbrukar kan slå ifrån sig. Man kanske ser sig som en renlevnadsmänniska och
söker stöd för detta i sin subkultur. Anhöriga drabbas negativt och är ofta i
behov av stöd.

I ett akut läge så behöver personen regelbunden kontroll av den mentala
statusen och de vitala funktionerna som puls, blodtryck och temperatur.
Personen behöver vara i en lugn miljö så att funktioner som att äta, sova och
vila fungerar.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Efedrin

https://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod/Psykiatriprogram/Narkotikaberoende/Missbruk-beroende-av-centralstimulantia/

 https://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod/Psykiatriprogram/Narkotikaberoende/Dopning-och-missbruk-anabola-androgena-steroider/

https://www.kunskapsguiden.se/missbruk/teman/sjalvlakning/Sidor/default.aspxhttps://www.dopingjouren.se/sv/Faq/?filterId=814

https://www.aftonbladet.se/wendela/article10486241.ab

https://www.dopingjouren.se/sv/ovrigt/Sok/?quicksearchquery=efedrin

Länkar

https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER---2005/Alla-varor-som-innehaller-efedrin-klassas-som-lakemedel/

https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/vikt/livsfarliga-piller-saljs-till-bantare/

https://www.dopinglinkki.fi/sv/faktabank/dopingmedel/efedrin

https://www.svd.se/efedrinmissbruk-okar-pa-gymmenhttps://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER---2005/Alla-varor-som-innehaller-efedrin-klassas-som-lakemedel/

https://www.stat-inst.se/documents/Publikationer/allmanna-rapporter/2004/2004-8-principer-for-behandling-av-drogberoende.pdf

https://www.viktvagvisaren.se/blog/varfor-ta-efedrin-nar-lagliga-varianter-finns/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/21510/r200556Underlagsrapport7.pdf

https://www.emcdda.europa.eu/system/files/publications/343/Dif11sv_63646.pdf

https://www.dopingjouren.se/sv/ovrigt/XForm/

https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2714

https://www.stat-inst.se/documents/Publikationer/allmanna-rapporter/2004/2004-8-principer-for-behandling-av-drogberoende.pdf

https://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod/Psykiatriprogram/Narkotikaberoende/Dopning-och-missbruk-anabola-androgena-steroider/#Behandling

https://www.kunskapsguiden.se/missbruk/teman/sjalvlakning/Sidor/default.aspx

https://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod/Psykiatriprogram/Narkotikaberoende/Dopning-och-missbruk-anabola-androgena-steroider/

Del
2 smitta/smittspridning

Spridningen
av smittsamma sjukdomar globalt är ett allvarligt hot mot folkhälsan globalt.
Oförutsedda problem har uppstått när det gäller bland annat hivinfektioner.
Jämfört internationellt sett så har Sverige fortfarande en gynnsam situation då
det gäller smittsamma sjukdomar. Men man måste bi behålla en hög nivå att motverka
smittspridning då människor rör sig över gränser i ökad takt.

Hiv
och sexuellt överförbara infektioner i Sverige har de senaste åren ökat, här är
en förstärkning nödvändig. Man ser att alltfler personer smittats innan de
kommit till Sverige och för dessa personer måste information ges, vård erbjudas
och behandling måste prioriteras.

Narkotikaberoendet
är den viktigaste orsaken till smittspridning av hivinfektioner bland
missbrukare. En annan viktig orsak till smittspridning är den sexuella
överföringen bland missbrukare. Sprutdelning och sexuellt riskbeteende
förekommer i stor utsträckning. Generös hiv testning kan göra att
smittspridning inte ökar. Narkomaner som känner till sin smitta delar inte
sprutor eller har sex på samma sätt när de är medvetna om att dom bär på
smitta.

Hepatit
B är en av de stora sjukdomarna bland folk i världen, hälften av jordens
befolkning uppskattats ha smittats. WHO rekommenderar sedan 1991 att hepatit B
vaccinationer ska läggas till i alla nationella vaccinationsprogram för barn.
Den största orsaken i Sverige för smittspridning av akut B-infektion är missbrukare
som delar sprutor. Hepatit B är 100 gånger smittsammare än hiv. Det som
påverkar smittspridningen globalt är smittspridningen mellan mor, barn och
mellan unga barn.

De
flesta av injektionsmissbrukarna i Sverige använder orena sprutor och det ökar
risken för att få hiv, hepatit och hepatit c, då man delar sprutor.
Sprutbytesprogram som förespråkas av WHO, FN, EU:s expertråd i frågor om
narkotika och EMCDDA är i första hand en smittskyddsåtgärd och är inte vård.
Missbrukare riskerar att få kroniska och dödliga sjukdomar och befolkningen
påverkas av att smittor sprids på ett okontrollerat sätt. Hepatit B och C är
mer smittsam än hiv och sprids på fler sätt än via sprutor. Förhoppningsvis kan
rena sprutor leda bli en kanal in i vården, att man får tidigare hjälp med
svårläkta infektioner och i förlängningen räddar liv.

Allt
blod ska ses som smittat då vårdtagaren kan vara smittbärare utan att visa
symtom, alla prov tas inte rutinmässigt för hepatit B, C och hiv, "nya
smittämnen som sprids via blodet har upptäckts.

Man
måste skydda sig vid all blodhantering, handskar för att skydda om man har sår,
eksem, arbeta efter grundläggande hygienrutiner och undvika stick och
skärskador.

I
vården är stick och skärskador den största risken för överföring av blodburen
smitta. Goda rutiner i arbetet minskar risken.

Skärande
och stickande material läggs i en behållare som är avsedd för detta och fylls
inte ända upp utan till 2 tredjedelar.

Tvätt
som är kraftigt förorenad tvättas separat.

Ytor
som förorenats tvättas med desinfektionsmedel som är alkoholbaserat. Andra ytor
med yt desinfektion 70. Större spill med virkon1%. Därefter används vanligt
rengöringsmedel.

En del sjukdomar kan få allvarliga följder och kan bli farliga för
allmänheten då de sprids. Regler finns i smittskyddslagen och i
smittskyddsförordningen, där står det bland annat att om man har en
allmänfarlig sjukdom måste man undersökas av läkare och följa de anvisningar
som gäller för att inte sprida smittan vidare

Det finns olika regler i smittskyddslagen beroende på vilken smittsam
sjukdom det gäller. Undersökande läkaren ska anmäla till smittskyddsläkaren och
försöka ta reda på var man fått sjukdomen med den smittade. Läkaren som
upptäcker smittan som är allmänfarlig ska anmäla det till smittskyddsläkaren som
beslutar om det finns risk för att fler drabbas. Smittskyddläkaren kan begära
tvångsåtgärder hos förvaltningsdomstolen.

Får man blod på sig ska man tvätta bort det med tvål och vatten, sedan
desinficera med sprit som är godkänd. Får man det i ögon, näsa eller mun ska
man skölja med mycket vatten. Sedan ska man så snabbt som möjligt ta kontakt
med närhälsan eller infektionsmottagning för att få vaccin. Man har 24 h på sig
efter smittrisk att förhindra sjukdomsutveckling av hepatit B genom att få
vaccination.

Då en patient har diarré och eller kräkningar ska man förhindra
spridning och vidta åtgärder av virusorsakade infektioner i magtarmkanalen. Man
ska fråga patienten om den haft kontakt med andra personer med symtom.
Smittspridning sker direkt eller indirekt, då smittämnet från tarminnehåll når
munnen. Vanligast genom händer mellan personer och via livsmedel. Då kräkning
förekommer är droppsmitta en smittväg som är möjlig.

Då jag själv jobbade på en dagverksamhet hade vi rutiner som följdes
noggrant. Personalen gick utbildning i livsmedels hygien,
egenkontrollsprogrammet och lärde sedan ut till deltagare genom att ordna en
cirkel. Det gjorde att alla tog ansvar och vi uppmanade ofta varandra att
tvätta händerna, efter varje nytt moment så gällde handtvätt. Noggranna rutiner
för hur livsmedel skulle fraktas in i köket men också för hur man gjorde när
man tog emot varor från storkök. Hepatit smitta förekom hos några som arbetade
i köket och dom var mycket noggranna att ha handskar vid minsta tillstymmelse till
sår. Ytdesinfektion tvättades det med på ytor och virkon användes så fort det
möjligtvis var någon magsjuka på gång. Personalen hade egen toalett och den
fick användas av alla som var i köket och jobbade. Mycket folk som vistades i
lokalen men noggranna rutiner gjorde att det aldrig blev några smitto utbrott.
Vid influensa tider så sattes det ut handsprit av god kvalité och man
uppmanades att tvätta händer noggrant och vara hemma när man kände sig sjuk,
precis som på vilken arbetsplats som helst. Särskilda arbetskläder för arbete i
kök användes, inga piercingar eller ringar och nagellack. Rutiner för olika
moment gjorde att det var lätt att följa och att man kunde påminna varandra.
Viktigaste är att tvätta händer, handskar kan bli en falsk säkerhet, man är
överallt med handskarna och då gör dom ingen nytta. Nya handskar inför varje
nytt moment. Alla var där och hjälpte till på lika villkor, både personal och
brukare, vilket gör det speciellt. Alla påminner varandra och rutiner blir
något man kanske tar med sig hem och lär andra, man håller sig mer frisk själv
också.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/21510/r200556Underlagsrapport7.pdf

https://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hepatit-B/

 https://www.vardhandboken.se/Texter/Blodburen-smitta/Smittoverforing-smittrisker-rutiner/

https://www.vardhandboken.se/Texter/Blodburen-smitta/Smittoverforing-smittrisker-rutiner/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/21510/r200556Underlagsrapport7.pdf