Amfetamin

O.B.S.

  • Detta är enbart övningsmaterial för studerande och ej gällande i verksamhet.

____________________________________________________________________________________________________________________________
 
Historik
  • Amfetamin syntetiserades för första gången 1887, först 1933 kom de första rapporterna om missbruk av amfetamin. Dess användning som läkemedel kom på 1930-talet där det användes vid vanliga förkylningar, mot nästäppa m.m. 
  • Under andra världskriget började amfetamin användas i större skala, det gavs i syfte att öka prestationsförmågan och för att minska soldaternas fysiologiska behov av vila, mat och sömn. 
  • I Sverige (På 1930 talet) lanserades amfetaminpreparat i form av Benzedrin och Fendrin, de användes som prestationshöjande medel vid idrottstävlingar och av studenter (i samband med tentamensperioder). 
  • Under 1950-talet spreds ett missbruk av Preludin-tabletter som krossades och injicerades. Den legala förskrivningen har sedan länge upphört förutom via licensförskrivning på speciella indikationer (narkolepsi och ADHD). 
Sammansättning
  • Syntetiska medel i pulverform, bl.a. amfetamin (vanligast), metamfetamin och fenmetrazin (fenmetralin). 
  • Kapslar, ”påsar” med pulver eller tabletter förekommer. Amfetamin förekommer vanligen i form av gulaktiga kristaller och kan vara utblandat med icke-narkotiska medel.
  • De rusgivande doserna och aktuella koncentrationerna är likartade för amfetamin, metamfetamin och fenmetrazin. 
Konsumtionsmönster
  • Nedsväljning ”amfetamingroggande” eller ”knaprande”, intravenös injektion eller i enstaka fall snusning.
Ruseffekter
  • Känsla av kraft, upprymdhet och stegrad vakenhet, minskade hämningar. ”Påtändningen” varar 6 - 8 timmar. Vid högre doser: sexuell upphetsning, motorisk oro och mental fladdrighet. 
  • Injektionsmissbrukare använder ofta centralstimulantia med upprepade intag under flera dygn, s.k. pundning, varefter de sover ett eller två dygn för att sedan återuppta sitt missbruk. Beroendet av amfetamin är lika psykiskt som fysiskt. Toleransen ökar och doserna blir större.
Skadeverkningar
  • Avmagring. Fosterskador. Tandskador. Grava oros- och förvirringstillstånd (drogrelaterad psykos), vanligtvis med kraftiga inslag av förföljelseidéer (paranoia). Trötthet, depression och ångest. Störningar i motorik, bl.a. ryckighet i rörelser. 
  • Kraftigt förhöjt blodtryck med risk för kärlbristningar i hjärnan, vilka kan få dödlig utgång. Krampanfall. Leverskador. Vid missbruk förekommer stereotyper, d.v.s. att missbrukaren ständigt utför samma mekaniska saker. Han kan t.ex. om och om igen skruva sönder och sätta ihop sin klocka.

Länkar

Amfetamin
Metamfetamin
Fenmetrazin alt. Fenmetralin